Etikett: onyttigheter

Att inte falla i alla hål

by  on  in om löpningen, om maten • 0 Comments

Som jag skrev igår så föll jag i ett hål. Som tur var så är verkar det vara ett grunt hål, eller så lyckades jag grabba tag om kanten och på så sätt hindrat ett fall ända till botten. Idag känns det bättre, har försökt vara aktiv och inte tänkt för mycket. Kanske inte rätt väg att gå, men just nu är det den jag väljer att ta.

När jag faller i dessa hål så brukar vanligtvis kosten bli lidande. Denna gång har jag kämpat hårt för att inte falla även i det hålet, men när ICA skyltar med Pågens Gifflar precis innanför dörren så blev det tufft. Det vanliga är att jag genast skulle ta två påsar på en gång och stoppa i korgen, fortsätta in i affären, plocka ner smågodis eller chips i korgen för att sen avsluta med glass. Det här har hänt många gånger, men inte igår – men det var tufft. De gamla vanorna är djupt rotade och jag har alltid ätit när jag mått dåligt. Alltid.

Men jag skötte mig inte helt, men om man jämför hur det kunde ha varit så har jag verkligen lyckats. Jag åt 25 gr tortillachips på kvällen, jag hade mer hemma men den stora vinsten är att jag bara åt det jag mätt upp. Istället för att äta har jag tittat ifatt de serier som jag tittar på, tagit promenader, gosat med missarna och tittat på Biggest Loser.

Jag har också funderat på hur jag ska göra med Tjurruset – ska jag eller ska jag inte?! Jag hade ju tänkt springa Tjejmilen i år igen, men eftersom min systerdotter ska gifta sig samma dag så faller det loppet bort. Nu kan man inte jämföra Tjejmilen med Tjurruset precis, även om Gärdet vid förra årets Tjejmil var en leråker. Jag har tittat på filmer från Tjurruset och jag blir verkligen sugen på att prova! Jag kommer ångra mig om jag inte anmäler mig, men jag tror att jag kommer ångra mig om jag anmäler mig också. Så hur göra?! Än finns det platser på söndagen, extradagen som det lagt till eftersom intresset varit så stort.

Se film från Tjurruset 2012 i Åkersberga. Filmen nedan är från Tjurruset i Karlstad. Visst ser det kul ut!!

Nr 12 av #blogg100

Nyårshelgen

by  on  in om vardagen • 0 Comments

20130101-223622.jpg

1. Tog ett bad och åt smågodis, för sista gången. (Nu ska jag bara komma ihåg hur illa man kan må av det.) 2. Nyårsmiddag, pepparbiff med chilibearnaise. 3. Kvällens lågpunkt, Bingolotto, och inget vann jag heller. 4. Film, New Year’s Eve, och chips efter Bingolotto. 5. Mysigt med ljus. 6. Och så blev klockan visst 12 och det sköts en massa fyrverkerier från parken utanför mitt fönster, några raketer ville nästan komma in på besök. 7. Nyårsdagen spenderas till största del i ”soffan” med en katt på magen, vid fototillfället var det Saga. 8. Tittar en del på History HD för backhoppning och Ivanhoe är inget för mig. 9. Lite kvällsmys med brie, pepparsalami och lufttorkad skinka.

(Angående nummer 1 och 4 så kan jag meddela att det som var kvar i skålarna slängdes vid 01, för som många andra så började jag med ett viktprojekt när det blev nytt år, fast mitt projekt började visserligen den 29:e december – men med undantag för nyårsafton.)

Efter nattjobb

by  on  in om vardagen • 0 Comments

20120115-195555.jpg

 

Två nätter avklarade, två nätter då jag hade med mig en inskolning (den nya nattsköterskan/receptionisten). Jag? Inskolning? Helt galet när man tänker på att detta var natt nummer fem och sex för mig totalt på nya jobbet. Hade innan dessa två nätter då jag gick med annan för att jag skulle skolas in och två då jag jobbat själv. Hon som dessa nätter gått med mig hade haft fyra inskolningsnätter innan och således var detta även hennas natt fem och sex på stället. Galet, helt galet. Min chef sa till mig, ”äsch, det där fixar du”, och till henne hade chefen sagt ”det blir bra att gå med Maria, hon är lugn och kan datorer”…visserligen sant, men ändå. Hur som helst, nätterna har gått bra och jag har verkligen fått träna mitt tålamod och mina öron.

Idag har det skrivits klart ett PM på kursen som tog slut i fredags, eller egentligen idag, och nu när det är inlämnat så inväntas bara beskedet på om jag blir underkänd, godkänt eller kanske till och med väl godkänd. Jag hoppas på det sistnämnda men med tanken på hur lite tid jag egentligen lagt ner så borde jag inte blivit det. Jag har dock redan fått lite feedback från hon som sätter betyg eftersom min peer review inte var mycket att hänga i julgranen (vilket jag även påpekade för henne i fredags när vi hade slutseminarium)…allt det stod var typ att det var bra och att jag missat att ändra en sak i innehållsförteckningen då jag stuvade om under arbetets gång. Så i min inbox hade jag lite förslag på ändringar som kunde lyfta mitt arbete, som redan var bra enligt henne, så nu när jag gjort dessa så finns det ju faktiskt en liten förhoppning om ett VG.

Middagen är nu avklarad, det blev sent eftersom vi jag i eftermiddags råkade få i mig den läckra skapelse som nu bara är ett minne blott genom fotografiet ovan. Nu blir det slösurf innan sängen kallar, i morgon är det skola igen och då ska det sys i kotunga igen. Kul!

Förstör för mig själv

by  on  in om vardagen • 4 Comments

Efter att ha mått bra en vecka eller mer kom bakslaget nu på kvällen. Allt och ingenting gjorde att jag åter igen föll tillbaka i gamla vanor, eller en gammal vana – den att förstöra för sig själv. Som att straffa mig själv, för att bevisa för mig själv att det jag alltid innerst inne har trott faktiskt stämmer. Att jag bara lurar mig om jag tror något annat. Gammal vana som får mig att äta en påse gifflar och en påse chips. Som får mig att gråta förtvivlat och undra varför, varför duger inte jag? Varför är jag inget att ha?

Tisdagen var egentligen en bra dag. Bra planeringsdag med nya jobbet. Många kända ansikten eftersom jag jobbat extra som undersköterska där under studietiden plus att mitt första jobb som sköterska var på en ”systeravdelning” (bara annan inriktning på rehabiliteringen). Många som tyckte det var kul att jag skulle börja jobba hos dem. Men så var det frågan om när jag börjar jobba, det var ju från början tänkt att det skulle bli i oktober eftersom gamla jobbet inte ville släppa mig tidigare. Men sen gjorde de ju sin tvärvändning och det var ju bra, fast idag fick jag reda på att nya jobbet tagit in en vikarie de månader som är kvar tills det att det var tänkt att jag skulle börja jobba. Och det är ju inte så konstigt, de ville ju inte stå där med en sköterska för lite. Nu skulle visserligen nya chefen försöka få ihop så att jag kan börja snart i alla fall, lite strödagar/kvällar här och där för att jag ska slippa vara sjukskriven…och det är ju bra. Men allt krångel gör mig så ledsen.

Och så var det frågan med pengar som alltid får ner mitt humör. Får jag över huvudtaget några pengar denna månad och i så fall hur mycket? Hatar att inte veta, det är jobbigt för någon som vill ha kontroll. Nu har jag ingen kontroll alls och jag mår verkligen dåligt över det.

Svammel, svammel, svammel… Allt är en enda virrvarr i mitt huvud. Tankar far omkring, om det ena och det andra. Idag, nu den 18:e, så är det även 20 år sedan min mor kastade ut mig och sa att hon aldrig ville se mig mer. Jag undrar ofta vad det var/är med mig som gjorde att jag inte dög. Varför ville hon inte veta av mig? Var jag så hemsk? Var jag så besvärlig? Vad hade jag gjort? Minns fortfarande den dagen som det var igår, minns vad hon sa, vad jag kände. Minns även hur jag några dagar senare kom dit när hon var och jobbade och hämtade alla mina saker för att sen kasta in nyckeln genom brevinkastet. Vet än idag vad jag glömde kvar. Minns hur jag inte berättade för några av mina vänner att hon kastat ut mig, hur jag lossades att jag fortfarande åkte till henne varje helg. Minns att det tog ett halvår innan jag kunde prata om det som hänt utan att visa några känslor, bara säga att man vänjer sig. Och det gör man ju, mer eller mindre. Men ibland kommer allt tillbaka.

Egentligen hade jag tur som inte behövde ha henne i mitt liv. Hon var/är inte frisk. Jag hade tur.

Jag förstör för mig själv genom att tillåta mig att hamna i gamla fällor. Äta för att jag inte mår bra. Jag mår inte bättre av det. Jag vet ju det. Ändå, tvångsmässigt ätande. Tycket inte ens att det är gott i slutändan, men jag äter ändå. Äter. Äter. Äter. Och trots att jag har dåligt med pengar så köper jag chips och gifflar, är så dumt. Kan inte låta bli.

Men nu, slutsvamlat. Sova. Trött.

%d bloggare gillar detta: