Tagg: födelsedag

Födelsedagsmiddag

20140509-230511.jpg

Mina Vimmerbytöser, mina tockisar, mina misselissor Saga och Siri fyllde sex år idag och för en gångs skull kom deras matte ihåg det. Detta firades med två sorters favoritmat till middag plus att bli inkastade i sovrummet en stund på kvällen. Fast det där med att bli inkastade i sovrummet var inte planerat och uppskattades inte av pälsfröknarna. Men när matte är klantig och välter en stor spegel så den går i tusen bitar så fanns det inget annat val. Ja ja, så kan det gå.

Grattis på födelsedagen, Saga och Siri.

›› 70/100 #blogg100

Grattis på 70-årsdagen, pappa!

20130125-223007.jpg

Idag skulle min pappa ha fyllt 70 år, idag skulle han och min styvmor varit på Gran Canaria. Men han fyller inte år, han är inte på Gran Canaria. Istället dog han för sex veckor sedan… Varför?

Jag var ut till minneslunden och tände ett ljus idag. Hade köpt blommor också, tulpaner, men de ”fick” han är hemma. De står vid hans fotografi och hans ljus här. Känner ändå att han är mer närvarande här än där.

Nr 3 av #blogg100

En vecka sedan idag

Idag är jag 37 år och en vecka gammal. Precis detta klockslag, 10:38, förra veckan ringde pappa och gratulerade mig på födelsedagen. På telefonsvararen.

En vecka sedan, tänk att det redan gått en vecka…

Pappa 121215

Den 14:e december var min 37:e födelsedag, vid 10:28 har min pappa ringt mig för att gratulera mig på min födelsedag. Jag jobbade, kunde inte svara. Han sa ”om inte annat så ses vi dagen före julafton”, men det blev något annat. Jag vet inte klockslag, vilket är jobbigt för mig och mitt kontrollbehov, men någongång på eftermiddagen hittades pappa av sin granne på golvet. Han var då pratbar och ville få hjälp upp. Men det gick inte. Grannen ringer 112. Pappas körs till Akademiska sjukhuset, han är inte kontaktbar vid ankomst och reagerar inte på smärtstimuli. Han intuberas, förs till röntgen för CT. Då ungefär tror jag min styvmor kommer till sjukhuset. Röntgen visar på massiv hjärnblödning, förvärrad eller orsakad av att han åt Waran. Neurokirurg bedömer att tillståndet är inoperabelt, det är försent, skadorna för stora. Eftersom han är tubad förs han till centralintensiven.

Vid cirka 17:45 läser jag på Facebook: ”Du har varit där sen jag föddes, Du får inte försvinna nu. Morfar du klarar det här!”, det är min yngsta systerdotter som har skrivit. Jag skickar henne ett meddelande och undrar vad det är som händer, menar hon min pappa?! Min styvmor hade då precis ringt min syster och sagt att nu dör han ifrån oss och min syster och svåger åkte direkt. Vid 18:00 ringer min syster och berättar vad styvmor sagt och jag frågar om jag ska åka direkt. Syster säger att hon ska ringa upp styvmor igen och sen höra av sig till mig igen. Hon ringer efter ett par minuter, berättar om hjärnblödningen och att det inte går att göra något. Direkt efter det börjar jag försöka ta mig till Uppsala.

Efter att ha suttit gråtandes på tåget och sen använt mig av ”min pappa ligger och dör”-kortet för att komma av tåget bland de första, så kommer jag till Akademiska och pappa vid cirka 20:20. Min bror, svägerska, brorsdotter och hennes sambo, min syster, svåger och så klart min styvmor är där då. Då när jag har kommit så kommer doktorn och informerar oss igen, de väntade bara på mig ifall de skulle gå snabbt. Vid ca 21:15 extuberas han och vi väntar bara på slutet, som de säger, kan gå snabbt eller ta lång tid. Jag har ju varit med förr i liknade situationer, i och med mitt jobb, känner att det inte kommer ta så lång tid. Han har svårt med andningen, mycket slem, hög andningsfrekvens, hög hjärtfrekvens. Hans fötter och händer blir blå och kalla ganska snart. Men han kämpar på, envist. Han har ingen kateter så runt midnatt vill personalen kontrollera om det behövde bytas. Av erfarenhet, även här, så vet jag att om man gör saker som att vända patienten kan det vara det sista som kroppen orkar med. Så var det denna gång, personalen hämtade snabbt in oss och sa då att nu är det inte långt kvar. Långa andningsuppehåll, en hjärtfrekvens som minskar hastigt.

Så han somnar in, efter midnatt, med oss runt omkring. Jag har för mig att klockan var kvart över, men min svåger tror att den var närmare fem i halv ett. Hur som helst, min far, envis kämpande, somnade in den 15:e december. Och inte på min födelsedag.

Jag har alltid mått bättre av att skriva av mig saker, därför blev twitter ett stort andningshål det senaste dygnet…

Funderar på present

Det är ju den tiden på året då det börjar närma sig min födelsedag, denna gång är det förknippat mer mindre ångest än det brukar. Man kan ju fundera över varför det är så och jag tror att det beror på att jag vet att det kört. På barnfronten alltså. Sen är det ju så att jag har bestämt mig för att plocka bort livmodern, om jag nu bara att jag kan få någon att gå med på att göra det. Jag har fått tips om en bra gynekolog och så fort jag har en ledig vardag så ska jag försöka boka tid. (Skriver försöka eftersom jag verkligen är usel på att boka tid hos doktorer…)

Men nu var det ju inte om dessa tråkigheter jag hade tänkt skriva, utan om presenter. Eller en present för att vara exakt, födelsedagspresenten jag tänkte ge mig själv. Jag sålde min lilla fjärilsdator härom dagen, inte för att jag behövde pengar utan för den ändå bara låg och skräpade i en låda sedan jag köpte min MacBook Air. Min jobbarkompis blev glad och jag vet att hon kommer ta väl hand om den. 🙂

Hur som helst, tänkte köpa en födelsedagspresent till mig och som vanligt (eller ganska ofta) så är det tekniska pryttlar som lockar. Min första fundering är en Apple TV, men det är egentligen ingen brådska eftersom jag har min gamla Ferrari Acer kopplad till teven nu. Den andra funderingen är en Fitbit Aria Wi-Fi Smart Scale, var förut sugen på en Withing-våg men vill nu ha en Fitbit istället. Detta för att jag vill ha, min tredje fundering, en Fitbit One Wireless Sleep Monitor & Activity Tracker som man då har kopplat till samma konto. Kommer förmodligen så småningom köpa alla tre saker, frågan är bara vilken jag ska börja med.

Får fundera vidare, men nu är det dags för att sova – i morgon är det dags för jobb igen. Sen på hemvägen ska jag hämta ut min nya dammsugare och äntligen få dammsuga upp lite hår från oss tre fröknar som hårat ner här hemma.

Natti Natt!

%d bloggare gillar detta: