Två nätter avklarade, två nätter då jag hade med mig en inskolning (den nya nattsköterskan/receptionisten). Jag? Inskolning? Helt galet när man tänker på att detta var natt nummer fem och sex för mig totalt på nya jobbet. Hade innan dessa två nätter då jag gick med annan för att jag skulle skolas in och två då jag jobbat själv. Hon som dessa nätter gått med mig hade haft fyra inskolningsnätter innan och således var detta även hennas natt fem och sex på stället. Galet, helt galet. Min chef sa till mig, ”äsch, det där fixar du”, och till henne hade chefen sagt ”det blir bra att gå med Maria, hon är lugn och kan datorer”…visserligen sant, men ändå. Hur som helst, nätterna har gått bra och jag har verkligen fått träna mitt tålamod och mina öron.

Idag har det skrivits klart ett PM på kursen som tog slut i fredags, eller egentligen idag, och nu när det är inlämnat så inväntas bara beskedet på om jag blir underkänd, godkänt eller kanske till och med väl godkänd. Jag hoppas på det sistnämnda men med tanken på hur lite tid jag egentligen lagt ner så borde jag inte blivit det. Jag har dock redan fått lite feedback från hon som sätter betyg eftersom min peer review inte var mycket att hänga i julgranen (vilket jag även påpekade för henne i fredags när vi hade slutseminarium)…allt det stod var typ att det var bra och att jag missat att ändra en sak i innehållsförteckningen då jag stuvade om under arbetets gång. Så i min inbox hade jag lite förslag på ändringar som kunde lyfta mitt arbete, som redan var bra enligt henne, så nu när jag gjort dessa så finns det ju faktiskt en liten förhoppning om ett VG.

Middagen är nu avklarad, det blev sent eftersom vi jag i eftermiddags råkade få i mig den läckra skapelse som nu bara är ett minne blott genom fotografiet ovan. Nu blir det slösurf innan sängen kallar, i morgon är det skola igen och då ska det sys i kotunga igen. Kul!

Fikadags.

Efter att ha mått bra en vecka eller mer kom bakslaget nu på kvällen. Allt och ingenting gjorde att jag åter igen föll tillbaka i gamla vanor, eller en gammal vana – den att förstöra för sig själv. Som att straffa mig själv, för att bevisa för mig själv att det jag alltid innerst inne har trott faktiskt stämmer. Att jag bara lurar mig om jag tror något annat. Gammal vana som får mig att äta en påse gifflar och en påse chips. Som får mig att gråta förtvivlat och undra varför, varför duger inte jag? Varför är jag inget att ha?

Tisdagen var egentligen en bra dag. Bra planeringsdag med nya jobbet. Många kända ansikten eftersom jag jobbat extra som undersköterska där under studietiden plus att mitt första jobb som sköterska var på en ”systeravdelning” (bara annan inriktning på rehabiliteringen). Många som tyckte det var kul att jag skulle börja jobba hos dem. Men så var det frågan om när jag börjar jobba, det var ju från början tänkt att det skulle bli i oktober eftersom gamla jobbet inte ville släppa mig tidigare. Men sen gjorde de ju sin tvärvändning och det var ju bra, fast idag fick jag reda på att nya jobbet tagit in en vikarie de månader som är kvar tills det att det var tänkt att jag skulle börja jobba. Och det är ju inte så konstigt, de ville ju inte stå där med en sköterska för lite. Nu skulle visserligen nya chefen försöka få ihop så att jag kan börja snart i alla fall, lite strödagar/kvällar här och där för att jag ska slippa vara sjukskriven…och det är ju bra. Men allt krångel gör mig så ledsen.

Och så var det frågan med pengar som alltid får ner mitt humör. Får jag över huvudtaget några pengar denna månad och i så fall hur mycket? Hatar att inte veta, det är jobbigt för någon som vill ha kontroll. Nu har jag ingen kontroll alls och jag mår verkligen dåligt över det.

Svammel, svammel, svammel… Allt är en enda virrvarr i mitt huvud. Tankar far omkring, om det ena och det andra. Idag, nu den 18:e, så är det även 20 år sedan min mor kastade ut mig och sa att hon aldrig ville se mig mer. Jag undrar ofta vad det var/är med mig som gjorde att jag inte dög. Varför ville hon inte veta av mig? Var jag så hemsk? Var jag så besvärlig? Vad hade jag gjort? Minns fortfarande den dagen som det var igår, minns vad hon sa, vad jag kände. Minns även hur jag några dagar senare kom dit när hon var och jobbade och hämtade alla mina saker för att sen kasta in nyckeln genom brevinkastet. Vet än idag vad jag glömde kvar. Minns hur jag inte berättade för några av mina vänner att hon kastat ut mig, hur jag lossades att jag fortfarande åkte till henne varje helg. Minns att det tog ett halvår innan jag kunde prata om det som hänt utan att visa några känslor, bara säga att man vänjer sig. Och det gör man ju, mer eller mindre. Men ibland kommer allt tillbaka.

Egentligen hade jag tur som inte behövde ha henne i mitt liv. Hon var/är inte frisk. Jag hade tur.

Jag förstör för mig själv genom att tillåta mig att hamna i gamla fällor. Äta för att jag inte mår bra. Jag mår inte bättre av det. Jag vet ju det. Ändå, tvångsmässigt ätande. Tycket inte ens att det är gott i slutändan, men jag äter ändå. Äter. Äter. Äter. Och trots att jag har dåligt med pengar så köper jag chips och gifflar, är så dumt. Kan inte låta bli.

Men nu, slutsvamlat. Sova. Trött.

Idag firar jag och lägenheten ett halvår ihop! Tänk, det har redan gått ett halvår sedan jag skrev på de sista papperna och den var min! Jag har verkligen aldrig ångrat det, jag älskar min lägenhet och för första gången någonsin kan jag säga att jag är nöjd med var och i vad jag bor. Det har blivit en hel del flyttar sedan 2005 och i snitt har jag bott på varje ställe i 9.6 månader…

Hur som helst, tänkte fira denna begivenhet genom att tillbringa natten på jobbet. Och eftersom jag börjar tröttna en hel del på Dumle så bakar jag lite Dumlekakor till mina älskade jobbarkompisar, tror att det kommer uppskattas.

Men, här har jag inte tid att sitta, iväg med mig nu!

Lustigt det där, jag går och tänker att det där måste jag blogga och det där, men det blir aldrig av ändå. Varför? En förklaring är att har det gått lång tid sen sista inlägget så tycker jag att jag måste göra någon sorts sammanfattning av vad jag pysslat med den senaste tiden. Och sammanfattningar är tråkiga att skriva så därför blir det aldrig av. Men ikväll, i natt, så tar jag mig i kragen och tar tag i saker och ting.

Så, vad har hänt sen sist? Knappt så jag själv kommer ihåg. Många roliga saker!

Rolig sak 1: En #tweetupsthlm var jag på fredagen innan mors dag. Åter igen en otroligt trevlig kväll tillsammans med underbara twänner. Många nya bekantskaper gjordes, vissa trevliga än andra. =) Kanske skriver mer om det någon annan gång…

Rolig sak 2: Dagen efter kvällen i Stockholm var det dags för bowling med gänget från gamla jobbet. Som vanligt roligt, som vanligt vann Pinglan och jag kom tvåa. *hmmm* Efter bowlingen traskade vi i regnet till Koh Phangan där jag åt gott och drack Pineappleshake till efterrätt. Smarrigt. Koh Phangan är helt klart ett ställe dit jag kan tänka mig att gå flera gånger, såg en hel del på menyn som jag vill prova.

Rolig sak 3: En ledig onsdag åkte jag åter igen till Stockholm, denna gång för att gå på Grönan med jobbarkompis A2. Utrustade med åkband åkte vi så det stod härliga till denna soliga försommardag. Jag fick med mig A2 att åka Insane (älskar) om jag åkte Fritt Fall med henne. Har jag sagt att jag är höjdrädd, allt jag tänkte på var ”titta inte ner, titta INTE ner”, så jag tittade upp och jisses vad högt upp man skulle då. Men men, ner kom vi och knäpp som jag är kan jag faktiskt tänka mig att åka den igen. Besöket avslutades med att jag råkade vinna 2 kg Dumle, och jag som aldrig vinner. Vill gärna åka till Grönan en till gång i sommar, är sugen på att åka Insane igen plus att jag gärna slår någon i femkamp. Jag? Dålig förlorare?! Inte heller, jag ser bara till att vinna. =)

Rolig sak 4: Vi fick snabba oss hem från Stockholm eftersom vi på kvällen skulle möta upp några av de andra tjejerna för att gå och se SATC 2. Innan bion fick vi till Plock och satt på deras uteservering och drack drinkar. Eller de andra gjorde, jag drack fulcola eftersom jag inte var sugen på någon alkoholfri drink efter en dag i solen. Himla mysig kväll och filmen var bättre än vad jag trodde den skulle vara, men så hade jag ganska låga förväntningar.

Det var lite om vad jag pysslat med under min bloggpaus. Sammanfattningsvis kan jag berätta att det känns lite dumt att gå in i en godisaffär med en stor Dumleförpackning under armen och plocka åt sig lite smågodis. Man blir aningen utstirrad. =)

Nu ska jag i säng, är ledig ett par dagar nu men måste ändå en sväng förbi Ackis i morgon för att hämta ut mitt nya passerkort, surt. Sen blir det Stockholm för tredje gången på kort tid, denna gång för att äta lite tapas och få god glass. Vem det, kanske kommer det information om det på en blogg nära dig så småningom.

Jag har två mål som jag vill nå, har fler men dessa två är de som står överst på listan. Vilka är det då? Jo, det ena är att jag vill nå min målvikt, något jag försökt nå sedan 2001. Det andra att jag vill flytta till en lägenhet som jag verkligen vill bo i, det vill säga inte i denna hyresrätt i ett område där jag knappt vågar gå ut när det är mörkt.

Det här är saker som jag verkligen vill. Men ändå förstör jag för mig själv. Ta det här med vikten till exempel. Jag vet att jag inte mår bättre av att äta, och med äta menar jag då alla onyttigheter som jag är så duktig på att stoppa i mig. Men ändå gör jag det. Och mår bara sämre och kommer inte precis närmare mitt mål att nå min målvikt. Ett annat sätt att förstöra för mig själv när det gäller viktminskningen är att inte träna eller röra på mig. Inte heller det mår jag bättre av utan jag blir bara slö och energilös.

När det gäller att köpa en lägenhet så är det lättjan som förstör, eller oviljan att ta tag i saker och ting. Visst, jag tittar på lägenheter på Hemnet men mer än så blir det inte. Jag har inte kollat med banken om lånelöfte, jag sparar inte pengar som jag borde utan lever i min slösavärld. Skulle visserligen inte klassa i Lyxfällan men det vore ju bra om jag kunde vara duktigare med ekonomin. Jag går inte back, jag har inga skulder som jag inte kan betala, det är bara det att jag inte lägger undan så mycket som jag verkligen borde. En anledning att jag inte tar tag i det här med lånelöfte är rädslan att bli besviken. Jag kollade ju med min förra bank då jag skulle flytta ifrån missarnas fd husse och det besked jag fick då var inte upplyftande och inte alls något som skulle räcka i denna stad. Men sen dess har jag ökat en hel del i lön och snart blir det ytterligare lite med då jag börjar med rotation.

Det största sättet jag förstör för mig själv på är att vara lat. Jag MÅSTE sluta med det, bara det ett mål i sig.

QuodCamera för iPhone användes för detta foto.

Jag råkade få hem en påse chips idag, jag skulle ljuga om jag sa att det inte var planerat. Något som däremot inte var planerat var att det skulle bli denna sort. Älskar dill och dillchips, men det ska vara OLW’s. Nu såg jag att Estrella hade en ny sort så jag var ju tvungen att prova, men nej tack, inte igen. Jag skulle tagit salt och vinäger i stället, mycket godare.

(En liten kul sak, en kusin till mig jobbade förut på Estrella [kanske gör han det fortfarande]. Hans uppgift var att få finnarna att äta mer chips.)

Kan fortfarande inte komme ifrån att min lilla kusin skriver på dialekt, idag har hon bland annat gjort detta: ”far ti stan fö ana gango ida” och hon funderade på ”sko ha lust att byri riv ner tapetre å byri renover vardagsrymi i ana ända”. Blir sugen på att åka till sommarstugan nästa sommar, måste bara låna någons bil och verkligen fundera på om jag står ut själv i obygden en vecka (och om jag vill sitta och köra den långa biten på finska sidan alldeles själv).

Missarnas fd husse har varit hit med Pepsi Max och Ben & Jerry’s Cookie Dough! (Har ont i halsen ju, då får man äta glass.) …och så kommer det bra saker på tv – NCIS, The mentalist, Hell’s kitchen.

Jo, så är det. Inte bra alls och jag vet egentligen inte varför. Jag somnade några minuter på soffan, inte ovanligt när jag jobbat dag, och vaknade och på något underligt humör. Gick till ICA för jag skulle hämta ut ett paket från Ellos och passade samtidigt på och köpa mina favoritgifflar. Dessa är nu slut…uppätna i ett nafs. Stressklåda har jag i pannan också, men det är nog för att jag fick en släng av panik och svårt att andas när jag var till ICA. Den gamla PTSD som gjorde sig påmind och då har det ändå gått nio år sedan rånet (som visserligen hände i just den ICA-affären).

Så jag erkänner, jag har syndat. Inga mer gånger nu, detta får vara sista gången.

Borde egentligen lägga ifrån mig datorn och sova, jobbar ju dag i morgon så klockan ringer okristligt tidigt. Tycker verkligen inte om att jobba dag efter en kvällstur och lägger sällan (läs aldrig) mitt schema så, men eftersom passen har flyttats hej vilt när man får tillbaka det så händer det då och då i alla fall. Trots en lugn kväll på jobbet (hade bara en patient när jag rappade till natten) så är jag trött och känner mig aningen sliten.

Men nu hade jag ju bestämt att jag skulle skriva lite om mina kommande tio veckor och viktminskningen. Idag ställde jag mig på vågen, trots att måndagar är min vanliga vägdag, och började således ett litet viktminsknings projekt på tio veckor. Varför just 10 veckor? Kan låta fånigt kanske, men jag ska åka på en 112-kryss och skulle då vilja vara smal och snygg (även om det sistnämnda kan bli omöjligt att få till). Och så är 10 veckor en bra tidsperiod känns det som, inte en hel evighet. Mitt mål är att gå ner 10 kg, vilket kan bli svårt då jag brukar gå ner 0.8 kg/vecka då jag sköter mig. Hur som helst, jag ska gör mitt bästa för att detta ska lyckas: jag ska äta rätt och träna 2-3 gånger/vecka (förutom promenader som ska tas varje dag).

Känns som jag har stått och stampat ett tag nu på ungefär samma vikt, jag behöver en liten morot för att verkligen ta tag i viktminskningen igen och den moroten får vara att känna mig smal när jag ska på kryssning. Det här SKA gå men jag behöver pepp från er, för jag vet hur lätt jag har att ta till onyttigheter när humöret sviker mig. Har några på jobbet som ska hjälpa mig med peppningen också, dels några som själva försöker gå ner i vikt (som jag självfallet ska göra mitt bästa för att peppa tillbaka) och dels några av de jobbarkompisar som jag står lite närmre.

Eftersom klockan nu har passerat midnatt så får detta räcka för ikväll. Ska försöka hinna med att lägga upp en vikttabell och förefoton i morgon. Men nu, sova.