Idag kom min nya Garmin Forerunner 620 äntligen hem till mig, i en onödigt stor kartong. Har inte undersökt den något närmare än och på dagens tur på längdskidor så fick min gamla Garmin följa med.
Skidläger med Topphälsa
I helgen var jag till Sunne och Selmpa Spa på skidläger med Topphälsa. Äntligen har jag invigt mina längdskidor! I och med det har jag också åkt längdskidor för första gången på över 25 år, med andra ord verkligen på tiden. Med tanke på att det var så länge sedan jag stod på ett par skidor och jag snart ska åka Tjejvasan så tyckte jag att det var en bra idé att lära mig hur man ska göra så att de tre milen inte blir lika plågsamma som de annars skulle kunna bli.
Eftersom snön hållit sig borta även i Värmland (den kom visserligen helgen jag var där) så åkte vi i skidtunneln i Torsby och det var kul att få uppleva det. Trots att vi var en del nybörjare som trängdes med åkare på elitnivå så var det bra stämning och inga sura ord när någon var i vägen. Temperaturen var några behagliga minusgrader och spåren var bra.
Tre teknikpass hann vi med samt diverse föreläsningar och andra träningspass om man så ville. Under teknikpassen så övade vi bland annat på diagonalåkning, stakning och stakning med frånskjut. Eftersom alla inte befann sig på samma kunskapsnivå så var vi indelade i grupper, min grupp (nybörjargruppen) tog det lite lugnare i nedförsbackarna och tyckte nog alla att de där med att ta sig i och ur spår var lite knepigt med långa skidor under fötterna. Min stora utmaning är att våga och tro att jag verkligen kan. Rädslan för att ramla och skada mina knän är stor och trots att jag inte vill hör jag min så kallade mors röst som uppmanar mig att inte göra det ena eller det andra – ”akta, gör inte si, gör inte så, akta dina knän!”
Två riktiga experter var med på resan, Christer Skoog som tränat bland annat svenska landslaget och Emelie Öhrstig som tog VM-guld i sprint 2005.
Jag är riktigt nöjd med min helg i Sunne! Nu hoppas jag att den snö och kyla som vi har nu håller i sig så jag kan åka många gånger till innan det är dags för den första delen i min Tjejklassiker.
Bilden ovan visar nästan hela gänget som var med på lägret.
Ja det där gick ju bra…
…eller inte alls. Jag pratar om min viktminskning under förra året. Det positiva är att jag slutade på en lägre vikt än vad jag började, men inte var det många kilon som försvann. De kilon som försvann var främst de som som jag la på mig när jag gick på min chipsdiet efter att pappa dog, så egentligen kan man nog se det som ett ±0. Eller egentligen lite plus eftersom jag vägde mindre året innan.
Så här såg 2013 ut fram till den 21/12. Viktminskning för året 4,2 kg.
Så hur ska det gå 2014? Bättre än 2013 men huvudsakliga målet är att komma i form för att klara Tjejklassikern. Nu ska jag bara komma igång med träningen (och bloggandet) igen. Den senaste tiden har jag jobbat i helt fel riktning, det vill säga ingen träning och kostvanor som inte är att rekommendera. Motivationen ska hittas igen för just nu är den borta och det väder som är utanför, det vill säga regn och plusgrader, gör inte saken bättre.
Men men…
We both know
Ibland blir inte dagarna som man har planerat, och istället för att göra de saker man borde göra så gör man inget. Eller ”man”, jag menar jag. Idag hade jag en del saker att göra eftersom det börjar närma sig den där dagen som kallas julafton, en annan sak jag hade att göra hade inget att göra med det alls. Den sista saken blev aldrig av och det drog ner stämningen för hela dagen. Så istället hamnade jag på soffan ett bra tag innan jag kom igång, och den enda tanken som fick mig att göra de andra sakerna var det faktum att jag bestämde mig för att köpa chips och kolla på en film. Och då var det främst tanken om chips som fick mig att sätta igång. Jag är med andra ord oförbätterlig.
Hur som helst, filmen bjöd på en ny favoritlåt. Och en längtan efter sådan kärlek som finns i filmer.
Projekt Tjejklassiker 2014
För över en månad sedan så skrev jag kort om ett nytt projekt men efter det har det varit tyst på den fronten. Har haft en del planer på att stuva om här på bloggen men lust och ork har inte funnits, förhoppningsvis ska båda återkomma snart. Hur som helst, jag omstartade projektet den 22:a oktober eftersom en kortare förkylning fick mig att falla tillbaka i tröstätarträsket igen.
Så vad går då projektet ut på? Ja, jag avslöjar ju mig själv i rubriken på detta inlägg – jag ska göra Tjejklassikern nästa år. Helt galet egentligen, men jag tror på utmaningar och detta är verkligen en utmaning….jag som inte åkt skidor sedan jag var 12 och inte tycker om att cykla. Planen var från början att göra Tjejklassikern under 2015 men eftersom min syster vill cykla Tjejvättern under 2014 så valde jag att flytta fram allt ett år. Jag är nämligen ganska säker på att jag inte vill cykla Tjejvättern igen, men man ska aldrig säga aldrig.
Projektet är dock mer än bara de fyra lopp som ingår i Tjejklassikern, jag vill även få kroppen i bättre form. Visst, jag skulle ljuga om jag sa att jag inte har ett visst antal kilo som jag vill gå ner men jag försöker i huvudsak fokusera på att bli mer vältränad och få bättre kondition. Att bli snabbare när det kommer till löpning är andra mål som jag har.
Nu en månad in i projektet tänkte jag redovisa lite för hur det går, och det blir i siffror. Mitt kontrollbehov gör att jag inte kan komma ifrån att hålla koll på dem, ibland alldeles för mycket…
Resultat månad 1:
Vikt: -2,5 kg
Mått: -17 cm (störst minskning på höft: -6 cm)
10k: 1,25,20 (-7,40)
8k: 1,08,43
5K: 35,33 (-4,24)
Förklaring till måtten: mäter byst, midja, höft, ”navelhöjd”, lår och överarm. Jag räknar lår och överarm gånger två eftersom man har två av dessa. När det kommer till mina rundor på 8 och 10 km så är dessa i det backiga eljusspåret som jag definitivt inte orkar springa hela vägen, vilket jag för övrigt inte skulle orka om de var på plan mark heller – tappade en hel del kondition efter förkylningen jag drog på mig i slutet av semestern. Tiderna i parantes är hur mycket jag förbättrat tiden på rundan under månadens gång. Rundan på 8 km har jag bara sprungit/gått en gång så därför ingen förbättrad tid.