Kategori: om träningen

Skitfötter!!

Stort, och då menar jag stort (typ hela hälen) skavsår på höger fot. Ont i vänster fot/fotled när jag går och rör på foten. Inte bra, inte bra alls. Skippade gårdagens löptur men idag var jag på träning med mitt stafettlag men skippade dock en hel del övningar för att spara foten. Fortsätter det så här så är helgens långpass i farozonen och om det blir av har jag bestämt att det får bli terränglöpning, bättre än inget tänker jag.

Om inte foten blir bättre/håller så får det bli alternativ träning och jag har bestämt nya pedaler, klossar och skor till min landsvägscykel. Har bestämt mig för att byta mina SPD-SL till SPD för att kunna ha vändbara pedaler. Jag hade för mig att mina skor kunde ha båda sortens klossar men så var det inte så jag tog mitt presentkort på Stadium som jag fick av gamla jobbet för att köpa nya skor. Pedalerna beställde jag från Sportamore. Nu hoppas jag att båda paketen kommer innan helgen.

›› 53/100 #blogg100

Vecka 20

Ännu en vecka, ännu mer träning men denna gång skippade jag faktiskt ett löppass. Min vänstra fot krånglar ibland när jag går (men inte när jag springer) och dumt att springa med skavanker, och foten mådde faktiskt bättre efter det. Ett extra styrkepass blev det istället.

Träningen

Måndag: Styrka
Tisdag: Löpning
Onsdag: Cykling till och från träning + träning med VasaStafettlaget
Torsdag: Vila
Fredag: Styrka
Lördag: Vila
Söndag: Löpning (långpass)

Löpningen

Ja, vad ska man säga. Det går framåt och det är en underlig känsla när man inte längre tycker att 21 kilometer är så farligt långt. När jag började springa var fem kilometer oändligt långt, efter ett tag tänkte jag ”det är bara en mil”…och nu, ja men 21 kilometer är ju bara en halvmara.

Vikten

Det här börjar bli tjatigt, återigen på fel sida 80.

›› 51/100 #blogg100

Söndag = långpass

Jag har varit hemma i Enköping helgen och hälsat på min syster. Men bara för att man har en miniweekend hemifrån betyder inte att man får ligga på latsidan då det kommer till träning, inget skippande av långpass här inte. Sen så ska ju min syster också springa marathon så det gynnar oss båda.

På schemat idag var ett pass på 21 kilometer, längsta hittills och också första gången jag sprang ihop med min syster. Vi bar ju sprungit lopp ihop men ändå sprungit var för sig, denna gång höll vi ihop hela vägen och det är också vår plan inför maran.

Det gick ganska bra idag även om vi båda var trötta mot slutet. Roligast idag var att jag slog nytt personbästa på milen! 1:11:10! Min snabbaste mil innan dess var Midnattsloppet 2013 då jag sprang på 1:15:42 så det var ju en stor förbättring. Ger mig en förhoppning om att jag ska klara milen på under 70 minuter i år. 🙂

›› 50/100 #blogg100

Vecka 19

Ännu en vecka avklarad, de verkligen springer förbi. Ångesten börjar infinna sig över att jag snart ska springa ett marathon men på något underligt vis ser jag även framemot det.

Träningen

Måndag: Vila
Tisdag: Löpning
Onsdag: Styrka
Torsdag: Spinning
Fredag: Löpning
Lördag: Långsam promenad
Söndag: Löpning

Löpningen

Veckans första pass var backintervaller. Igen, var min första tanke eftersom jag ogillar intervaller och speciellt om de är uppför en jäkla backe. Men jag överlevde passet även denna gång. Vid veckans andra pass slog jag till med ett nytt personbästa på fem kilometer, inte illa med tanke på att det var så nära att jag inte kom ut alls. Veckans långpass var på 20 kilometer och jag fick springa i regn, motvind, hagel och sol – ombytligt väder minsann.

Vikten

Mina slutord den förra veckorapporteringen var att jag skulle befinna mig på rätt sida 80-strecket vid nästa vägning. Hmm, jaa, det hände ju inte riktigt eftersom jag moffade i mig lite för mycket mat under helgen. Men jag kämpar vidare mot mitt mål att hamna på 70-talet igen.

 

›› 48/100 #blogg100

VasaStafetten

Jaha ja, vad har jag nu gett mig in på! En av mina jobbarkompisar har dragit med mig i ett gäng som ska springa VasaStafetten i sommar och det är hur kul som helst, egentligen. Men samtidigt kan jag inte låta bli att få lite ångest över att jag är så långsam.

Men hur som helst, min jobbarkompis, och tillika biträdande chef sen ett par veckor tillbaka, frågade mig för ett par veckor sedan om jag var intresserad av att springa VasaStafetten ihop med en gäng tjejer från byn hon bor i. Hon tyckte det var perfekt för mig som inte känner några här, förutom de jag jobbar med, att lära känna lite folk. Och eftersom hon visste att jag även springer så tyckte hon det var en jättebra idé. Jag kunde inte säga emot, för lära känna nya människor är inte alltid det lättaste på ny ort, och springer gör jag ju redan.

Så nu är jag alltså med i ett lag vars namn jag faktiskt inte vet hur man ska uttala, alltså dalmål är allt bra underligt ibland, och ska springa tredje sträckan som går mellan Mångsbodarna och Risberg (10,8 km). På Vasaloppet sida står det att läsa följande om den sträckan:

Lätt utför mestadels på grusunderlag i 4,5 km till Tennäng. Därefter tuff barklöpning uppför till Risbergs fäbod, med avslutande kilometern på fin stig utför i fäbodmiljö.

Ja ja, det ska nog bli bra. Nu i 44 dagar till är det asfaltsträning som gäller men efter maran så kommer det bli terräng eftersom då hägrar Lidingöloppet (och nu också VasaStafetten).

Man skulle kunna tro att jag inte verkar tycka det blir kul eftersom min långsamhetsångest är det första jag nämner, men jag ser verkligen fram emot att springa stafetten. Precis som jag ser fram emot att åka Öppet spår och StafettVasan nästa år.

›› 46/100 #blogg100

%d bloggare gillar detta: