Obligatorisk seminarium nummer 2 pågår just nu, började i morse vid 08 och håller på till i morgon kl 18. Och jag har inte gjort ett enda inlägg, dels för att det är så himla tråkigt så att jag har svårt att motivera mig till det och dels för att jag faktiskt inte vet vad jag ska skriva. Ingen aning what so ever, och det känns ju bra. Eller inte.
Jag har istället roat mig med att sova länge för att sedan gå upp och surfa hejdlöst på helt ointressanta saker och dessutom spela lite HotShot på Facebook. Till sist lyckades jag ta mig in i duschen där jag sedan förfasade mig över den stora mängd hår jag tappar, kommer snart inte ha något kvar. Och det är så klart de förbannade hormonerna som gör det, de där förbannade hormonerna som frisläpps varje timme från en liten j*kla plastbit jag har i mig.
Nu när jag ändå är inne på den lilla plastbiten så kan jag ju lika gärna ge en lite uppdatering över vad som har hänt på den fronten, eländet alltså. Senaste gången jag skrev något om det var på dag 111 och det hann ticka upp till dag 144 innan jag slutade blöda. Slog mitt gamla rekord på 68 med alldeles för mycket, men när man har en djup ovilja i sig att gå till gyn eftersom man var där alldeles för många gånger under de tunga åren så tar det tid innan man väl tar upp telefonen och ringer och bokar en tid. Kommer inte ihåg vilken dag jag var på när jag till insåg att minipiller inte skulle få mig att sluta blöda, i alla fall ringde jag och tänkte få dem att försöka skriva ut ett recept på Primolut-Nor som jag ätit många gånger förut och som alltid får mig att sluta blöda. Men riktigt så lätt var det ju inte eftersom den doktor jag besökt senast hade slutat, trött jag blir på hattifnattdoktorer både privat och på jobbet. Så jag var tvungen att komma in på ett återbesök för att ”diskutera min behandling”.
Och vilken diskussion det visade sig bli, ”antingen så äter du p-piller, vilket du säger att du inte mår bra av och därför inte kan rekommendera. Eller så får du en hormonspiral. Några andra behandlingsalternativ har vi inte.” Jaha, det var bara att välja mellan pest eller kolera. P-piller vill jag verkligen inte äta igen eftersom det verkligen får mig att må dåligt, humöret blir uselt och jobbiga känslor om barnlösheten är ständigt närvarande. Hormonspiral testade jag en gång 2009 då jag blödde ut den inom två månader och en sådan ville jag heller inte ha igen. Men så blev det, efter en 10-dagars kur Primolut-Nor under vilken jag blödde hela tiden, något som jag inte brukar göra, så kom det några dagar då jag blödde rejält och hade mensvärken från helvetet. Sen var det dags att stoppa in plastbiten, något som gick smidigare än förra gången. Så nu sitter den där, känner av lite värk ibland vilket får mig att fundera på om den är på väg ut genom livmorderväggen (som den gjort hos min syster en gång). Humöret har hållit sig stabilt eftersom hormonerna inte kommer lika mycket ut i blodbanan när det administreras lokalt.
Men jag vill inte ha den där, jag vill verkligen inte. Så är det bara. Jag. Vill. Inte. Men sitter där gör den och nu kan jag bara hoppas att den inte far ut av sig själv denna gång utan den stannar tills den dag då jag bestämmer mig för att den ska ut.
Blev långt det där. Och jag som skulle plugga. Hoppsan. Kanske bäst att ge sig på frågorna. Ska bara…
[Edit] Nu när jag tänker efter, och tittar efter, så har jag ju faktiskt skrivit om den eländiga plastbiten och gynbesöket.