Underbara Saga. Svårt att tro att den söta lilla misse så ofta väcker matte alldeles för tidigt. Hoppas hon låter bli det i morgon bitti. Nu sängdags, hur nu det ska gå och sova när grannen ovanför poppar musik på rätt hög ljudnivå – observera att klockan är 1:38, jag verkligen älskar min granne.
Vaknade i morse av att Saga satt på min mage och gostrampade, något matte inte blev så glad av eftersom det var en timme innan klockan skulle ringa. Puttade ner henne från magen och hon sätter sig och stirrar på mig i stället. Kunde jag somna om, självklart inte. Var inte glad när klockan väl ringde. Trots denna underbara start så fick jag en bra dag på jobbet i alla fall, bra läkare och ett bra team, kanske lite för mycket patienter men ändå inte. Väl hemma efter dagens ”slit” så somnade jag en timme på soffan, dumt eftersom det knappast gör att jag kommer i säng i hyfsad tid. Något som visserligen är för sent nu, hyfsad tid är redan förbi.
Det var dags för So you think you can dance idag, favoritnumret för kvällen blev Kayla och Kuponos (bra låt också förresten):
Skulle vara kul att kunna dansa, men, ja, hmmm, inte kan jag det. Bra att jag har mina knän att skylla på. Fast det skulle vara bra kul att gå någon danskurs, faktiskt, typ bugg eller nåt, salsa kanske.
Annars då, humöret? Det kommer, det går åt rätt väg, men eländet hjälper inte till. Eländet har inte riktigt börjat men jag känner i kroppen att det är på gång, de flesta tecknen finns redan. Inte bara de ”fysiska” tecknen utan även de ”psykiska”, som ett brev på posten är barnlösheten närmare. Såg en söt flicka och hennes pappa på bussen hem från jobbet. Hon var trött och satt och försökte hålla sig vaken, med inte så bra resultat så hon somnade mot hans axel. Blev alldeles tårögd. Kommer aldrig uppleva något liknande. Och idag gjorde det ont, bara tanken, det kommer aldrig att ske.
Mer eller mindre har jag accepterat att jag faktiskt skulle vilja ge mig in i IVF-svängen igen, men det är ju bara det, man måste vara två. Jag är ensam. Samtidigt så finns rädslan där inom mig, minnena av hur det var och hur det slutade. All sorg och smärta. Alla tårar. Jäkla hormoner!
Ibland tänker min hjärna drastiska tankar, som att ta bort allt, livmoder, äggstockar, äggledare, allt. Men jag är för ung, säger de, jag är fortfarande fertil, så de vill inte. Fertil, jo visst, det var ju liksom det. I och med mina hormonproblem ligger jag i riskzonen för cancer, skulle minimera dem genom att ta bort allt… Men som sagt, det är bara ibland jag tänker så, det är ju ett rätt drastiskt ingrepp.
Hade tänkt lägga in lite kort på misselissarna men mitt Paint Shop krånglar och jag orkar inte göra något åt det just nu. I stället blir det nu sängen, sova är vad jag behöver göra.
Allt skönt att vara ledig efter att ha jobbat en helg (plus måndag). 
Kom i säng sent igår eftersom jag tittade på film, såg The holiday med Kate Winslet (me like) och Cameron Diaz. Egentligen en julfilm men eftersom jag haft den på digitalboxen så tänkte jag att jag skulle se den. Tyckte om den, brände till lite i hjärtat vid vissa scener, önskade att jag kunde få vara med om något liknande någon gång. På det stora hela alltså en sån film som man får en sucka längtansfullt samtidigt som man inser att sådant aldrig händer i verkligheten. Ja ja… Hur som helst så tyckte jag så pass mycket om filmen att jag faktiskt tog och beställde den från CDON, så att jag kan avnjuta den igen och då slippa reklamavbrott.
I alla fall, sent i säng och sen hypermissar som höll igång från ohygglig tidig morgon till dess det var dags att gå upp. De var inte dyra då kan jag meddela, var nästan så att jag skickade ett sms till den fd hussen att han kunde få dem. Det menar jag visserligen inte, men det var inte långt ifrån i morse – vet verkligen inte vad som var med dem i morse. Så jag har varit trött idag men lyckades ändå släpa mig iväg till gymmet och körde ett hårt pass, riktigt skönt. Körde distansträning idag, 50 minuter sammanlagt på löpband, crosstrainer och wave. Sen blev det tre varv med EasyLine.
På kvällen var jobbarkompis A här, vi hade planerat att göra grekisk sallad idag men det blev en italiensk sallad igen. Mycket gott. En hel del prat, om relationer, ensamhet, jobb och en del annat. A försöker få mig att inse en sak som jag nog egentligen inser själv ändå, men inte vill. Samma sak som jag ”var hård mot henne” om, som hon säger, och att jag faktiskt hade rätt om. Men jag kan bara inte släppa det än, jag kan bara inte. Orkar inte gå in på det mer nu, men kanske gör det en annan gång…
Dag 7 i 30-dagarsprogrammet var att skriva ett brev till sig själv om sig själv, därför blev det ett låst inlägg. Dag 8-9 hör ihop, och jag kan ärligen säga att jag slarvat och inte utfört uppgiften. Och inte kommer jag göra det i morgon heller eftersom jag ska till Grönan med några gamla jobbarkompisar. Uppgiften? Sysselsätt dig med saker som inte kostar pengar…
Nu sängen.
Min nya fina tv-bänk har kommit!! Hade ju tänkt köpa den samma dag som jag köpte min nya fina tv, men då var det slut på IKEA. Istället beställde jag den på nätet, och visst jag fick betala fraktavgift men nu är den här!! Ganska skönt att jag gjorde på detta sätt efter den lilla ”bomb” som katternas fd husse släppte på midsommarafton, den om att han hade gått och blivit kär i mig igen… Förstår inte varför han ska komplicera saker och ting igen, han sa att han var ok med att bara vara vänner och att han vet att det är allt jag vill och att jag inte kommer att ändra mig på den punkten. Men han ville fortsätta vara vänner när det tog slut och så händer det här, att han blir ”kär” igen. Men nu kom jag bort från temat ”ny tv-bänk”.
Dags för lite frukost, sen ska här snickras IKEA-möbel. Me like!! Fast katterna ser lite fundersamma ut, varför släpa hit en kartong som man inte kan krypa in i. 🙂
All by herself
All by herself, passande nog står det så på min tröja jag brukar ta på mig när jag går ut för morgonpromenad. I vanliga fall brukar jag tolka det som att jag är stark ensam, att jag klarar det mesta själv för det vet jag ju att jag gör. Men idag så gick jag och tänkte på igår kväll, en kväll som spenderades i mycket trevligt sällskap och som bara flög förbi…så idag kändes det som jag inte ville vara ”all by myself”.
Och det andra kortet för dagen visar Siri som tycker det är himla bra att matte har snören på sina byxor. Hon är liiite snörtokig hon. 🙂
Vaknade till underbar sol idag och jag njöt verkligen av dagens morgonpromenad. Men solen fick mig att känna mig ensam, eller kanske inte solen men det bra vädret i alla fall. En perfekt dag att hitta på något med någon, men vem är frågan. Såg på Facebook att en av mina gamla jobbarkompisar var ledig idag så jag tänkte nog försöka se om hon vill hitta på något, ingen bra dag att vara ensam idag. Men nu har solen dolts av stora mörka moln så jag funderar på om jag kan lura hem henne till mig så hon får öva lite på Wii. Fast nu när jag tänker efter så tror jag precis hon köpt ett själv…
