Tagg: dålig dag

Slapparlördag

En grå och trist dag snart till ända. Inte bara vädret som varit grått och trist, så har även jag. Legat i soffan och kollat på program på SVTPlay under en filt, uttråkad. Jag tog mig visserligen till gymmet, men inte där kunde jag uppbåda någon form av glädje. Nå väl, träningen blev åtminstone bra. Och nu? Ja, jag fortsätter med att ligga under min filt och titta på diverse saker på tv/Netflix/SVTPlay. Den enda skillnaden blir att jag nu tänker äta ”feta” ostbågar, den bästa sorten. Tanken var att jag bara skulle köpa popcorn eftersom jag upptäckte att de var slut här hemma….istället blev det förutom ostbågar även två bullar och B&J’s. När jag är på det här humöret ska jag hålla mig långt borta från ICA, det är i alla fall något som är säkert.

››47/100 #blogg100

Humöret, kan jag få byta ut det. Typ nu!

Mitt humör, himmel! Vet inte ens hur jag ska beskriva det. En av dagens kirurger frågade hur det var med mig, eller han frågade ”vad är det med dig?”. Mitt svar på det var att det inte var någon bra dag. ”Jag ser det!” Och så var det, det var inte någon bra dag. Humörmässigt. Jobbmässigt var det det mycket bra och en kirurg som det från och till kan vara lite knepigt att jobba med sa att det var ett superteam idag. Så var det också, som sagt – jobbmässigt var det en bra dag.

Men humöret, när ska det vända? Det känns som jag slår undan fötterna på mig själv. Tankarna snurrar om vissa saker, saker som jag inte vet om det stämmer och som jag inte kan sluta tänka på. Och det är så störande. Denna rastlösa energi som dessa tankar för med sig, vet inte hur jag ska bli av med den. Hur som helst, försökte med promenad idag och i morgon blir det spinning. Jag hoppas det hjälper…

Men det som verkligen skulle hjälpa är om jag kunde få svar på det som snurrar i mitt huvud.

›› 30/100 #blogg100

En sån dag

När man inte kommer igång, allt går som i slow motion. Allt känns trist. Allt känns hopplöst. Apatisk. Man vill bara strunta i allt och därför hamnar på soffan och tittar på allt möjligt på SVTPlay. Man lyckas ta sig och handla, för att Pepsi Maxen är på väg att ta slut. Köper choklad. Köper lösgodis. Som man inte ska, för att man egentligen inte vill. Man känner sig ensam. Man kommer inte ut och springer. Man överväger det inte ens.

Och sen går man och lägger sig. Ensam.

Avslutar med lite mer mumsig Theo James. Älskar hans mörka röst! <3

›› 18/100 #blogg100

Mellandag

Vet inte om det blev så mycket ljusare idag men min fot är i alla fall röntgad. Vet inte vad röntgen visade än men förhoppningsvis får jag veta det i morgon, enligt den doktor som skrev röntgenremissen tror inte den kommer visa något. Ja ja…

Annars då? Gräslig huvudvärk, har sovit på soffan flera timmar i kväll men är ändå trött. Alla mina planer för vad som skulle göras idag får vänta till i morgon, eller helgen. Lite mörkt fortfarande, som tur var har jag bra arbetskamrater som gör livet lite ljusare.

›› 67/100 #blogg100

På väg ner

Jag känner det. Tröttheten. Ätandet. Bristen på mitt naturliga leende. Kortare stunder känns det som det ska, sen stunder av dystrare humör. Känslan av meningslöshet. Börjar komma allt närmare ett hål, ett hål jag inte vill falla i.

Varför? Nej, det är inte bara foten även om den är en bidragande orsak. Kan kanske tyckas fånigt men i och med den försvann mitt mål för det här året och därmed även motivationen för många saker, inte bara för träningen. En annan bidragande orsak är något jag inte skrivit tidigare om, min mors bortgång i påskhelgen. En mor jag inte haft kontakt med de senaste 25 åren. Nej, det är inte sorg, för den försvann för flera år sedan. Det är allt runt omkring. Igår fick jag hennes testamente och den påminde mig om min ensamhet och min barnlöshet. Hon testamenterade allt till sina barnbarn men eftersom jag är utan bröstarvingar har jag lika stor arvslott som mina syskonbarn, men sedan fler år tillbaka har jag vetat att jag inte vill ha något efter henne. Så jag har avsagt mig min arvslott i förmån för mina syskonbarn.

Men det blev så påtagligt igen, den där barnlösheten. Hade jag mått bra/bättre hade den inte berört mig lika mycket som den gör nu. När jag redan mår dåligt skär kniven djupare. Testamentet skrevs 2001, då var jag och exmannen inne i barnlöshetskarusellen som inte resulterade i några barn. År 2001 hade jag inga barn, nu 14 år senare har jag fortfarande inga barn. Jag är barnlös och utan partner, den ensamhet jag känner nu är inte av den bra sorten. Denna ensamhet är bara svart.

I morgon är det jag som tar mig längre bort från hålet, från avgrunden. I morgon är det jag som försöker få någon av ortopederna på jobbet att bedöma min fot. I morgon är det jag som skriver kompletterande uppgifter till sjukgymnasten så jag kan få rehabträning så småningom. I morgon är det jag som lägger upp ett nytt träningschema för de kommande veckorna.

I morgon är det jag som försöker se ljuset igen. Men för stunden går jag och lägger mig och tillåter mig själv känslan av det mörka. För i morgon ska jag sträva åt det ljusare igen.

›› 66/100 #blogg100

%d bloggare gillar detta: