Månad: mars 2015

När kropp och huvud säger nej

by  on  in om träningen • 0 Comments

Jag kom ut och sprang mitt pass idag, trots att både kropp och huvud skrek i protest.

Kroppen: Men vad gör du människa, varför tar du på dig löparkläderna?! Har du redan glömt att du stått på tre operationer idag och bara suttit ner på din lunch? Känner du inte hur trött jag är?! Va?

Huvudet: Vad gör du?! Missade du att det var full snöstorm när du gick hem från jobbet? Tänk så mycket skönare det blir att hoppa i myskläderna än att ge sig ut i ovädret och springa. Gör det istället, det är mycket bättre!

Men jag vann över både kropp och huvud, så vem som egentligen tog beslutet är ju svårt att säga. Ut kom jag hur som helst. Nej, det blev inte det planerade passet med lugn uppvärmningsjogg i två kilometer, följt av fyra kilometer ”snabbdistans” och sen en sista kilometer nedjogg. Istället blev det två lyktstolpar gång, två lyktstolpar snabbare jogg hela vägen för kroppen hade ju rätt, den var inte riktigt i form för att springa (åtminstone inte det planerade passet). Men vet du, det gör inget. Jag sprang/gick ändå sju kilometer och det, mina vänner, är mer än vad jag hade gjort om jag hade hoppat i mina myskläder och satt mig i fåtöljen med de trötta benen på en fotpall. 🙂

›› 26/100 #blogg100

Yes, då kör vi!

by  on  in om löpningen, om träningen • 0 Comments

…eller jag, jag kör! Tio träningsveckor kvar, eller nio och några dagar om man ska vara korrekt. Igår var första gången jag sprang på över en månad och jag hade väntat mig att det skulle vara hur hemskt som helst. Lättnaden när det inte var så tungt som jag hade föreställt mig var enorm. Visst, det gick inte så snabbt, men ändå i den hastighet som jag haft de senaste åren och som jag i år försökt att förbättra. Det kändes långsamt och egentligen är ju det positivt, då har kroppen/hjärnan ”vant” sig vid att det ska gå lite snabbare.

Jag föredrar att springa på kvällen, gärna när det är mörkt ute, men nu när solen går ner senare så vill jag försöka komma ut tidigare. Igår var jag ute och sprang före lunch, vet inte ens när det hände senast. Ganska skönt att springa i solen men jag hade klätt på mig lite för mycket så det var lite för varmt. Kände mig dessutom som Fröken Fluff igår…svullen och fet, försökte bortse från det men det är inte alltid så lätt.

Ja ja, bara att köra på – i morgon är det dags för ännu en löptur.

›› 25/100 #blogg100

Undrar hur det känns?

by  on  in om vardagen • 0 Comments

Natten som var jobbade jag med en undersköterska som jobbade sitt sista pass. Någonsin. Efter 44 år på avdelningen så skulle hon nu gå i pension. Jag undrar hur det känns att veta att när man går därifrån inte kommer jobba igen. Måste ju kännas rätt underligt. Jag har några år kvar innan jag får veta hur det är. Jag tror att pensionsåldern kommer att höjas innan det är dags för mig, så då är det väl runt 30 år dit.

Och 44 år förresten, helt galet. Jag var inte ens född när hon började jobba på avdelningen. Det, om något, måste ju vara ett bra betyg på arbetsplatsen. Vi har fem stycken som går i pension detta år, fyra av dem har jobbat hos oss i över 30 år.

Men nu ska jag och min huvudvärk gå och lägga oss.

Måndag igen

by  on  in om vardagen • 0 Comments

Veckorna snurrar på, tiden springer förbi och idag är det måndag igen. Jag har ingen måndagsångest som så många andra har, troligtvis för att jag inte jobbar måndag till fredag. Har sagt det förr, det bästa med att jobba helg är de lediga vardagarna. Sen betyder det nödvändigtvis inte att jag tycker om att jobba helgdagar men jag vill definitivt inte vara utan mina lediga vardagar. Hur ska man hinna med livet utan dem?

›› 23/100 #blogg100

Min nästa utmaning

by  on  in om vardagen • 1 Comment

Jag har ju fastnat för det här med utmaningar – jag tror på att utmana mig själv, åtminstone när det kommer till träning. Visst, utmaningar på andra plan är bra det också men det har inte blivit några. Det vill säga om man inte räknar in att flytta till annan ort där man inte känner några, och knappt aldrig har varit, som en utmaning. Det kan man ju göra men det är inget jag har tänkt på som en utmaning.

Men nu kom jag av mig, träningsutmaningar var det. Min första var Tjurruset, alltså första gången jag sprang det loppet. Min andra var Tjejklassikern som jag gjorde förra året. Och årets är Stockholm marathon (och så slänger jag in ännu en Tjejklassiker som bonus). Tio veckor kvar till det är dags för maran och sen måste jag ju ha en ny utmaning.

Och vad blir det? Jo, jag har bestämt mig för den Svenska klassikern och jag är redan anmäld till tre av de fyra loppen. Jag börjar med Vansbrosimmet i sommar, sen blir det Lidingöloppet och idag anmälde mig till Öppet spår. Jag börjar fundera på om jag förlorat förståndet. 🙂

Öppet spår!

›› 22/100 #blogg100

%d bloggare gillar detta: