Jag skäms

Jag kom ut och sprang idag, första gången sedan annandag påsk. Då skuttade och flög jag fram i nio kilometer, idag plågades jag i fem och en halv. Jag sprang inte hela vägen heller, hade för mycket gåvila för att jag skulle vara nöjd. Men ja, jag borde ju vara nöjd eftersom jag kom ut. Är jag det? Nja, inte riktigt. Tidigare var jag lite sugen på att springa ett femkilometerslopp nu i maj men efter dagens runda är jag inte så säker.

Egentligen är det inte så konstigt att det gick uselt idag med tanke på hur mitt matintag har sett ut de senaste 24 timmarna. Jag förstår inte varför jag gör så mot min kropp och mot mig själv. Varför känner jag behovet att äta så mycket onyttiga saker? Varför räcker det inte bara med en onyttig sak, varför köper jag hem fler onyttiga saker som jag sen äter upp under alldeles för kort tid? Jag vet inte. Och varför kan jag inte bryta denna vana när jag väl kommit in i den igen? Eller jag vet ju att jag kan göra det, jag har ju gjort det flera gånger förr, men det är svårt. Året började så bra men nu…inte bra. Pratade med några om det på jobbet för ett tag sen och förklarade att jag brukar göra så här när jag inte mår så bra. Diskussionen kom direkt efter att vi pratat om att jag varit ledsen över något med pappa. De tyckte då att jag måste låta det ta tid, inte stressa, det löser sig – mitt ätande alltså. Men det här är ju något jag gjort hela livet, det försvinner inte av sig själv utan ett medvetet val av mig själv. Och hade det bara varit att välja att sluta så hade jag gjort det vid det här laget, måste ligga mer bakom och just nu kan jag inte uppbåda det som behövs. Jag vill, men viljan är för tillfället är för svag.

Så istället får jag vara nöjd med det jag faktiskt gör: springer (alldeles för sällan) och att jag börjat träna. För tillfället får det vara bra så, det andra får komma sen och förhoppningsvis kommer det snart. Kanske går det lite lättare efter månadens kur med Primolut-Nor är över, om inte annat så kanske kroppen slutar samla på sig vätska som gör att man känner sig som en uppsvälld boll…vilket i sin tur leder till att jag äter lite till bara därför.

Och om någon nu mot all förmodan undrar vad jag ätit det senaste dygnet så är det en hel påse finska kanelskorpor med Bregott på, en halvliter glass, tre kanelbullar, en påse Turkisk peppar, en påse ostbågar och en Naturdietshake när jag var till Ikea. Det här och endast det här har jag ätit, bara onyttigheter förutom den här. Och ja, jag skäms för att erkänna hur jag ätit. Men så här gör jag ibland och har gjort sedan jag flyttade hemifrån, när man bodde hemma var det inte lika lätt eftersom jag inte handlade själv men visst kunde jag äta en hel förpackning glass om det fanns hemma (nu pratar vi tvåliters BigPack).

Nr 99 av #blogg100.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

%d bloggare gillar detta: