Tagg: stress

Inte mycket nytt under solen

Jaha ja, ännu en helg över. Veckorna bara springer förbi och snart är det sommar. Känner mig lite stressad över att jag inte har cyklat mer än en gång denna vecka, inte så långt kvar innan det är dags att cykla 100 km i förhoppningsvis bra väder. Måste försöka komma ut fler gånger i veckan som kommer. Hoppas min nacke slutar krångla också, aktiviteterna i helgen har tyvärr gjort den sämre igen. Trots detta så måste jag fixa klart sovrummet så jag snart kan flytta in i sovrummet igen, denna oreda gör mig galen.

Med de orden är det dags att förflytta sig några meter till sängen så jag förhoppningsvis vaknar pigg i morgon.

›› 72/100 #blogg100

Sommartid = stress

Det här med att ändra till sommartid tycker jag bara är dumheter, jag blir bara stressad av det. Jag var inte stressad i morse men under dagens gång har jag blivit mer och mer stressad. Stressad för att jag vet att jag snart måste gå och lägga mig och jag med största sannolikhet inte kommer vara trött. Och så ringer klockan tidigt både måndag och tisdag, och att gå upp tidigt är verkligen inte något för mig.

Så varför håller vi fortfarande på med de här dumheterna att ställa om klockan, varför?

›› 30/100 #blogg100

Min ”helg”

När man arbetar inom vården så infaller ens helger inte alltid när alla andra har helg. Min helg började på söndagseftermiddagen och den var verkligen efterlängtad. Efter skidhelgen i Sunne och sen jobb alla dagar förutom en ledig dag så var jag i behov av ledighet. Men, säger du, du var ju ledig en dag. Jo visst, men en dag räcker inte för mig. Det kanske räcker om jag inte har några aktiviteter inplanerade och jag bara är hemma hela dagen i ensamhet och inte har så mycket för mig. Denna torsdag var inte lugn och stilla utan jag hade först planer på att komma ut och åka skidor, vilket jag också gjorde, och sen ett biobesök med en jobbarkompis. Roliga saker förvisso, men jag behöver ensamheten och den vila som blir av att inte göra något. Tror detta kom efter jag stressade sönder mig när jag jobbade på akuten, för jag kan inte minnas att jag var så här innan.

20140121-231148.jpg

Hur som helst, min helg började alltså på söndag eftermiddag och bestod sen av två lediga dagar – så skönt. Sen jag stämplade ut från jobbet så har jag badat tre gånger, läst tre böcker (de ovan), tvättat fem maskiner tvätt, fixat matlådor inför veckans resterande dagar plus åkt 23,41 km på mina fina längdskidor.

Tjugotre kilometer och fyrahundratio meter. På konstsnö, på en runda på 600 meter. Det blir en hel del varv. Återhämtningsrådgivaren på min nya pulsklocka säger att min återhämtningstid är 62 timmar, men det gör inte så mycket för jag har inte tid att komma ut något förrän på fredag och då planerar jag att ta mig ut och springa. Vid tre tillfällen har jag åkt skidor sedan jag kom hem från Sunne och jag kan se en förbättring när det kommer till teknik och ork. I torsdags och idag åkte jag ganska så exakt lika länge (torsdagens runda var 40 sekunder längre), idag hann jag 1,08 km längre! Kul! Men jag försöker tänka på vad Christer och Martin sa på kursen: ”Stressa inte!”

Jag lever

Jodå, jag gör faktiskt det – även om det kanske inte har märkts här. Jag hamnade i en svacka och än har jag inte lyckats ta mig ur den, även om det är bättre. Det började med att jag inte sov, något som jag allt för väl kände igen sedan sommaren 2010. Sen började paniken och stressen komma eftersom jag inte orkade vara ”mig själv” på jobbet eftersom jag inte sov. Och en dag fick jag en rejäl ångestattack på jobbet, det gick inte längre.

Så vad beror det på? Ja, allt och inget. Det senaste året har inneburit stora förändringar när det gäller mitt liv – nytt jobb, singel igen, ny bostad i ett för mig okänt område….och så pappas död. Plus allt annat gammalt som jag alltid går och bär på, inte att förglömma, för de sakerna är duktiga på att komma upp till ytan när allt annat är jobbigt. Medicinen jag äter för mina blödningsproblem, Primolut-Nor, gör att mitt humör går i stormiga vågor. Istället för små vågor så stormar det ordentligt och det är så tydligt för mig att det inte är mina känslor. Eller jo, det är det ju, men överdrivet förstärkta och att hålla dem i kontroll när jag var så trött var nästan omöjligt. Därav paniken att försöka vara ”mig själv”, eller den person som alla tror att jag är och den jag tror att jag måste vara för att någon över huvudtaget ska tycka om mig. För så är det, en stor bov i dramat är att jag aldrig tror att någon tycker om mig, att det helt enkelt är omöjligt. Och visst vet jag att detta är helt fel, men det är svårt att ändra på invanda tankebanor.

Hur jag mår nu? Som jag skrev ovan så börjar det bli bättre, men jag är inte ännu där jag vill. Jag, hör och häpna, ringde vårdcentralen och fick sömntabletter utskrivna vilket har hjälpt mig att sova de nätter jag tar dem. Eller oftast i alla fall, ibland har jag inte kunnat sova trots att jag tagit en. Som fröken Kan Själv så är jag dock envis och vill helst inte ta dem, vilket oftast resulterar i att jag ligger vaken till framåt fyra på morgonen. Stressen finns fortfarande under ytan och jag kommer på mig själv att nervöst vicka på foten, med en stressad känsla i hela kroppen. Den här veckan har jag varit dålig på att röra mig, motion är bra medicin vet jag sen förra gången så jag måste bättra mig på den punkten. Sen missköter jag kosten just nu också, något som jag också måste ta tag i snarast.

Så jo, jag lever. Jag mår bara inte så bra. Och eftersom jag inte orkar läsa igenom det jag skrivit kan jag tänka mig både en och två underliga formuleringar, men så får det vara.

Tredje advent

Bjöds på godfika på glöggparty igår, bland annat mumsig cupcake.

Länge sedan jag visat mig här men kanske är det dags att börja igen. Jag har försökt att bara ta det lugnt ett tag, det blev lite mycket med stress inför försäljningen av lägenheten, två jobb (sista passen på det gamla och intropass på det nya extrajobbet), flytt, studier, packning och flytt. Men nu är jag på plats hos älsklingen i Täby sedan några veckor tillbaka, alla lådor är inte borta än men det stressar jag inte över (fast det skulle vara skönt om det var borta på onsdag när syrran kommer hit men inser att blir lite svårt eftersom jag ska gå två intronätter innan dess).

Eftersom det är dags att vända lite på dygnet så tänkte jag spela lite Assassin’s Creed Brotherhood som jag köpte begagnat idag. Kan inte säga att jag fått riktig pejl på hur man förflyttar sig och har ihjäl folk än men det kommer väl.

%d bloggare gillar detta: