Kategori: om träningen

Historien om min fot fortsätter

Jaha ja, en doktor klämde på min fot igår och en annan klämde på min fot idag. Var på röntgen igår men vet inte vad bilderna visade men ingen av doktorerna tror på stressfraktur i alla fall. Dagens doktor, som var den som jag ville skulle kolla på min fot, säger att det är en inflammation i en led. Han klämde precis där det gör ont och det var verkligen ingen trevlig upplevelse, det gjorde rejält ont. För övrig så har min fot varit bättre idag och jag har (nästan) kunnat att gå utan att halta. Jag vill springa maran men ingen av doktorerna tycker att jag ska göra det. Men jag vill. Och foten börjar ju bli bättre.

Hur som helst, behandlingsplanen är en kortisonspruta i den inflammerade leden. Får se om den hinns med i morgon.

›› 68/100 #blogg100

En mening med allt?

Min fot, ja vad ska man säga. Jag har mer eller mindre bestämt att det inte blir något marathon för mig och den tanken är jobbig och gör mig riktigt ledsen. Berättade det för en jobbarkompis igår och jag höll på att börja gråta. Och alla säger till mig att det finns en mening med allt, att det kommer fler lopp och så vidare. Men det är ingen tröst, jag hade ju riktat in mig på det här loppet och tränat för det sedan i december. Nej, trist är vad det är.

Skrev igår om att jag misstänker en stressfraktur i foten, hade ett lugnt pass på jobbet igår och roade mig med att låta en av mina jobbarkompisar agera fot(o)modell och visa vilket ben jag menar. 🙂

IMG_7840

›› 65/100 #blogg100

Inget Stockholm marathon för mig?

En fundering som ständigt rör sig i mitt huvud är om jag måste ge upp tanken på att springa ett marathon i år. Min fot känns bättre en dag för att dagen efter göra mer ont igen. Börjar mer och mer tro att jag dragit på mig en stressfraktur på metarsale V, har klämt och känt på foten och till slut kommit fram att det är typ där smärtan utgår ifrån. Det gör nämligen ont på en hel del olika ställen när jag belastar foten, som fotled och häl emellanåt. Jag har googlat (ja, trots att jag jobbar med ortopeder så googlar jag skador) och det mesta tyder på att det är just en stressfraktur så nu har jag slutat äta Voltaren eftersom det ska hämma läkning. Jag tog Alvedon igår men tyckte inte det hjälpte någonting.

Min plan är att försöka springa några steg i morgon och fungerar det inte så får jag antingen ringa vårdcentralen, eller hoppa på någon av doktorerna på jobbet, för att få ett läkarintyg så jag kan få pengar tillbaka på anmälningsavgiften (det är ju inte precis billigt att springa Stockholm marathon). Jag har sagt att om jag så ska krypa i mål så ska jag ta mig över mållinjen, men börjar så smått inse att jag faktiskt inte kan springa alls. Och om jag ska krypa hela vägen så kommer målet att stängas innan jag kommer fram. 🙁

Skitfot!

›› 64/100 #blogg100

Vecka 21

Ja vad ska man säga, en usel tränings- och kostvecka -min vänsterfot (och jag själv) är boven i dramat. Min fot gör fortfarande ont så löpning är helt utesluten, två promenader blev det dock men även det var för mycket. Visst, jag skulle kunde ha tränat annat men det har inte heller blivit av, jag var med på onsdagsträningen med stafettlaget men det är allt.

Och eftersom foten krånglade så var humöret inte det bästa och var gör jag när humöret inte är på topp och jag dessutom känner mig stressad? Jo, jag äter. Ingen bra kosthållning denna vecka och det visade sig direkt på vågen. Blä. 🙁

›› 62/100 #blogg100

Är bara less!

Min fot vill inte samarbeta och bli bättre! Känner stressen kommer krypande inför maran men om jag så ska krypa över mållinjen så ska jag få min medalj. Foten mår bättre nu på kvällen, vet inte om det beror på att jag lindade foten idag eller att jag ökat upp dosen Voltaren. Ett steg bakåt är det dock att jag idag har ont i höger knä eftersom jag haltar.

Nej, nu får det ta och bli bättring – vill ut och springa!

›› 58/100 #blogg100

%d bloggare gillar detta: