Ibland kan jag längta efter den, speciellt efter många lediga ensamma dagar i följd. Saknar samhörigheten med någon, saknar den där självklara personen att göra saker tillsammans med. Och samtidigt som jag längtar efter kärleken så längtar jag ändå inte efter den. Jag känner att den skulle ta för mycket tid i från det jag verkligen vill göra. Det skulle ju kunna vara så att jag träffar någon som strävar mot samma mål och vi därför kunde sträva efter dem tillsammans. Om det inte var så att jag helst tränar ensam…
Men men, när jag väl springer på kärleken igen så lär jag nog strunta i om det kommer i vägen för några mål. Men mina mål, det ska jag uppnå ändå, får bara planera lite annorlunda då.
›› 13/100 #blogg100