Kategori: om vardagen

Sleepless in Seattle

by  on  in om vardagen • 0 Comments

Fast kanske i Seattle, snarare i Dalarna. Och kanske inte heller sömnlös. Definitivt ingen kärlekshistoria heller. Men ändå var de just de där orden, den filmtiteln som poppade upp i min hjärna när jag funderade över vad jag skulle skriva om idag.

Sömnlös är jag alltså inte,  jag sover faktiskt ganska bra på nätterna för tillfället. Det vill säga när jag väl har somnat. Och just det där med att somna är något som tar lite längre tid för tillfället. Jag ligger istället och snurrar i sängen, grubblar och funderar. Det är nämligen så att jag har ett val att göra, ett val som visserligen inte är slutgiltigt om jag tar det men jag vill ändå ta rätt beslut. Valet måste, eller vill jag i alla fall, ha klart till i morgon.

Så. Dags för ännu en kväll då jag snurrar och vrider mig i sängen, hoppas att sömnen hittar mig snabbt idag.

›› 7/100 #blogg100

En bra söndag följdes av en bra söndagskväll!

by  on  in om vardagen • 0 Comments

Skrev ju redan igår om att jag tycker om första söndagen i mars, frukost framför teven och starten av Vasaloppet. Jag var inte ner och såg eliten gå i mål i år, jag stannade hemma i soffan. Visst, de som kommer först är otroligt duktiga men jag tycker faktiskt det är roligare att se när motionärerna kommer i mål. I år var det extra roligt eftersom jag hade en vän som gick i mål. Jag köpte en ”medalj”, en sån som jag själv fick av Maria när jag gick i mål på Öppet spår och mötte upp henne. Hon blev superglad!

Planen var sen att gå hem men jag ringde en vän och frågade om hon ville ta en pokenad (ja, en pokenad). Hon höll på att laga mat så hon bjöd in mig på middag först, lyxmiddag med oxfilé och god pepparsås. Efter det tog vi en tur ut på byn, jag är ju en Vasaloppsnörd men min vän är inföding så hon är inte lika imponerad. Trots detta så tyckte hon det nog var lite kul att ta emot de sista åkarna. Vi spanade in kransmasen och kranskulla, fotade kyrkan som var ljussatt i olika färger, hejade på de tappra kämparna… Vi passade på att vara kranskullor själva också. En bra kväll helt enkelt. 🙂

Nu är Vasaloppsveckan slut och lugnet har kommit tillbaka till Mora. Som det ser ut så blir det här min sista vintervecka på plats. Eller nej, inte min sista, jag kommer nog att komma hit ändå. Men det var min sista vintervecka som Morabo, lite synd men jag tror att det som väntar i framtiden kommer bli bra det också. Jag ska bara besluta mig för vad det blir. Och med de orden jag ska bege mig mot sängen. God Natt!

›› 6/100 #blogg100

Vasaloppssöndag! Kommer jag åka igen?! #buzzador #pågenlevabuzz

by  on  in maria testar, om vardagen • 1 Comment

Första söndagen i mars, bästa söndagen på året! Nja, kanske inte sträcker mig så långt men en av de bättre söndagarna är det i alla fall. Självklart ställs klockan på tidig uppgång trots att det är ledig dag för det är något speciellt att se starten av Vasaloppet. Och så lyxfrukost framför teven så klart.

Jag blir så sugen på att åka Vasaloppet någon gång! Ja, jag vet att jag har sagt att jag aldrig ska göra det igen. Visserligen har jag inte åkt själva Vasaloppet men förra året åkte jag Öppet spår och det var det värsta jag någonsin gjort. Jag skämtar inte, det var verkligen det värsta och jag mådde så dåligt efter jag kommit i mål. Men samtidigt var det en helt otroligt upplevelse där ute i skidspåret.

Så hur tänker jag då när jag blir sugen på att göra det (igen). För det första, ska jag göra det ska jag vara i bättre form. Jag ska vara mer tränad rent allmänt och gärna åkt lite mer skidor innan. Nu hade jag visserligen åkt 25 mil innan Öppet spår men mer mil är aldrig en nackdel. För det andra, jag ska inte släpa på 22 onödiga kilon för mycket. När jag väl blivit av med dem så kan (ska?) jag fundera på att åka Vasaloppet igen.

Man ska aldrig säga aldrig. 🙂

 

 

Lyxfrukost för mig är inte så märkvärdigt, rostade mackor med ost och jordgubbsmarmelad men ack så gott! Jag äter inte mjukt bröd särskilt ofta så för mig blir det lite lyxigt. Idag testade jag Pågens Leva, perfekta att rosta.

 

Vill du också bli Buzzador?  Du kan köpa nya produkter till lägre pris mot att du recenserar dem. Sen kan du också få erbjudanden om produkter helt gratis. Man testar och recenserar, typ.

››5 /100 #blogg100

Dagens horoskop och bristen på drömmar

by  on  in om vardagen • 2 Comments

Sitter hemma och tittar på Melodifestivalspektaklet, andra chansen ikväll. (Och nej, jag kallar det inte för mello). Uttråkad är bara förnamnet. Roade mig med att läsa dagens horoskop på Spray, det var ett tag sedan. Så, hur skulle den dagen ha varit/blivit, vad skulle ha hänt?

En länge omhuldad dröm vaknar till liv nu och väntar på att du ska uppfylla den. Ta chansen och förverkliga drömmen då den innebär en positiv förändring av ditt liv på lång sikt. Släktingar och vänner kommer att reagera positivt på förändringen och kommer att stötta dig i det du gör.

Jaha ja, en dröm vaknar till liv. Spännande! Men, nja, inga drömmar har vaknat till liv än och jag kan inte se att det kommer att göra det under de timmar som är kvar av denna dag. Dock hade det varit trevligt om det hade gjort det, jag saknar drömmar i mitt liv och det känns inte bra. Det känns som jag inget händer (vilket visserligen inte stämmer, det händer mycket), som jag bara står och stampar utan vare sig riktning eller mål. Det mesta känns tråkigt och som sagt, ingen dröm i sikte.

Varför det är så här? Mycket kan nog härledas till den stress jag känner inombords just nu och har gjort sedan i januari. Den visar sig även på andra sätt, den fysiska tröttheten, ångesten på förmiddagarna, oviljan till att träna, alla onyttigheter jag stoppat i mig och som gjort att jag gått upp en hel del i vikt. Livet är inte så kul just nu men jag hoppas och tror på en ljusning snart. Nej, jag vet att en ljusning är på väg. Jag bara vet det.

Så drömmar, kom! Positiva förändringar, kom!

›› 4/100 #blogg100

Ur form till i form, varför ska det vara så svårt?

by  on  in om träningen, om vardagen, om vikten • 0 Comments

Jag är där igen. Ur form. Jag är så trött på att skriva det igen. Ur form. Otränad. Överviktig. Jag förstår inte varför jag gör detta mot mig själv om och om igen. Varför slutar jag träna när jag vet att jag mår bättre när jag gör det. Varför äter jag så fel när det i det långa loppet bara får mig att må sämre.

För tillfället befinner jag mig i en svacka humörmässigt och har så gjort nu sedan mitten av januari ungefär. På grund av yttre omständigheter har jag varit tvungen att ta ett beslut som jag egentligen inte ville ta redan nu. Eller varit tvungen, jag har valt att ta det här beslutet, det är ingen som har tvingat mig mer än min egna övertygelser. All stress, all ångest, all nedstämdhet har gjort att jag blivit fysiskt trött. Jag har ätit för att döva mina känslor, och som vanligt har det inte hjälpt så jag har ätit lite mer.

Sen var det träningen. Sedan jag kom hem från New York i november har det varit dåligt med sånt. Jag har sprungit ett fåtal gånger, jag har åkt längdskidor även det ett fåtal gånger och sen spinning åtminstone nästan varje måndag. Jag har intalat mig själv att jag inte har orkat mer. Och de gånger jag faktiskt har tränat så har det varit jobbigt, och då inte jobbigt på det behagliga sätt det brukar vara. Nej, det har varit jobbigt på det sätt att jag inte velat göra det igen.

Jag vill inte ha det så här. Jag vill inte må så här. Och det finns egentligen ingen bättre tid än nu att börja göra något åt det. Så jag börjar om.

Igen.

Förra gången kom jag inte långt, den här gången ska det gå bättre. Varför ska det vara så svårt för mig att komma dit jag vill? Varför är det så beroende av hur jag mår? Frågor som för stunden inte har några svar.

›› 1/100 #blogg100

 

%d bloggare gillar detta: