Etikett: onyttigheter

Gamla jäkla vanor

När frustrationen river i kroppen och man tar till det gamla invanda sättet att lösa/förminska alla känslor man har i kroppen, varför gör man så? ”Man” i detta fall är självfallet jag och ”det gamla invanda sättet” är förstås att vräka i sig något ätbart. Och med ätbart i detta fall menar jag självfallet onyttigheter.

Varför gör man så?

Idag var en sådan dag. Efter jobbet hamnade jag på sängen eftersom sovrummet är det svalaste rummet i lägenheten, kollade i genom intressanta saker på telefonen och ville sen bara gråta. Frustration och förvirring blandas med tårar och blir sug efter bättring genom onyttigheter. Så vad gör jag, bakar en sats havreflarn och äter upp allt på en gång. För den oinvigde i kaloriernas värld kan jag meddela att det är cirka 1550 kcal, och med det intaget dubblade jag mitt dagliga ”dos”.

Så då är frågan varför gör jag så här? Så dumt. Speciellt eftersom jag försöker lära mig att det är bättre att träna ut mina känslor istället för att äta upp dem. Och jag har varit ganska bra på det den senaste tiden. Men inte idag. Idag var det äta som gällde. Min plan för veckan var egentligen att jag skulle cyklat cirka fyra mil efter jobbet men eftersom jag cyklade tio mil i tisdags och var på spinning igår så kändes kroppen sliten. Bättre alltså med en träningsfri dag men jag kunde ju tagit en promenad.

Suck. Gamla vanor är svåra förändra.

Den här frustrationen jag gått och burit på sedan i påskas måste jag bli av med, helst snarast. Jag behöver få svar på de frågor jag har, jag behöver veta var vi står. Ja, vi. Inte bara jag. Jag måste få veta vad det han egentligen vill. Vad han sysslar med. Jag behöver svar, vare sig det är bu eller bä…eller hur man nu ska se det. Helst före semestern så jag kan få ut dumheterna ur min hjärna innan sommarn är över.

Hmm, jaaa, vad ska man säga – nästa gång får det bli promenad före mat.

›› 94/100 #blogg100

För att jag kan!

Nej, dagen har inte varit usel. Inte heller humöret. Spinningen kändes bra. Men ändå, för att jag kan.

Nu ska jag lägga mig och titta på film och äta ostbågar. För att jag kan.

›› 58/100 #blogg100

Slapparlördag

En grå och trist dag snart till ända. Inte bara vädret som varit grått och trist, så har även jag. Legat i soffan och kollat på program på SVTPlay under en filt, uttråkad. Jag tog mig visserligen till gymmet, men inte där kunde jag uppbåda någon form av glädje. Nå väl, träningen blev åtminstone bra. Och nu? Ja, jag fortsätter med att ligga under min filt och titta på diverse saker på tv/Netflix/SVTPlay. Den enda skillnaden blir att jag nu tänker äta ”feta” ostbågar, den bästa sorten. Tanken var att jag bara skulle köpa popcorn eftersom jag upptäckte att de var slut här hemma….istället blev det förutom ostbågar även två bullar och B&J’s. När jag är på det här humöret ska jag hålla mig långt borta från ICA, det är i alla fall något som är säkert.

››47/100 #blogg100

Gamla vanor, och allt det där

Jo. Men jag tyckte att jag skulle baka en sockerkaka idag. Det var ju en bra idé. Verkligen. Egentligen förstår jag inte varför jag skulle göra det, har inte gjort det sedan någon gång förra århundradet eller något sådant. Hur som haver, jag bakade en sockerkaka och trodde att jag skulle klara av det. Då pratar jag inte om att baka, för att slänga ihop en sockerkaka klarar nog de flesta av. Nej, jag pratar om att klara av att bara ta en (eller två) bitar. Och då förstår du säkert att jag inte gjorde det.

En halv sockerkaka. En halv! Så mycket åt jag och var det verkligen nödvändigt? Till mitt försvar, och det är verkligen inget försvar, så åt jag ingen middag.

Gamla vanor, mat-/onyttighetsvanor är svåra att bryta. Idag åt jag för att jag var uttråkad, tror jag. Tänkte inte ens på några strategier för att inte göra det, nej jag bara åt. Måste komma på något som gör att jag inte gör så här för det är inte bra alls.

›› 29/100 #blogg100

Vecka 3

Tredje veckan förbi och som vanligt har den bara sprungit förbi, känns som jag upprepar mig varje vecka. Denna vecka har träningsmässigt varit bra men absolut inte när det kommer till vikten och mitt ätande. Och jag förundras över att jag redan efter två veckor är tillbaka på mitt gamla invanda mönster då det kommer till ätande. Vänd på hästen genast, eller borde jag skriva grisen?

Träningen

Måndag: Styrka
Tisdag: Löpning
Onsdag: Vila
Torsdag: Löpning
Fredag: Styrka
Lördag: Löpning
Söndag: Styrka

Löpningen

Alla veckans pass blev gjorda och två av dem kändes riktigt bra! Veckans första var lite av en pina när jag inte hade någon ork den sista löpintervallen. Lördagens pass och veckans sista kändes däremot amazing! Jag är nu uppe i att springa 3 x 8 minuter och jag försöker fortfarande hålla ett högre tempo än vad jag gjort de senaste åren. Eftersom intervallerna nu har blivit så pass långa så har jag hunnit springa en kilometer och i lördags så hade jag en kilometertid under 7 minuter på alla tre intervaller. Jag vet att detta inte är mycket att skryta med men när det kommer till mig så är det faktiskt bra. Så pass snabbt har jag nog inte sprungit sedan den sommaren jag började springa då jag nästan klarade 5 km under 35 min….och då vägde jag cirka fem kilo mindre.

Vikten

Ja, vad ska jag säga. För mycket pepparkakor. Och choklad. Eller inte så mycket choklad egentligen, hade kunnat varit mycket mer. Men på det stora hela har jag ätit fel och jag föll alldeles för lätt tillbaka i gamla invanda vanor. Veckan minus blev magra 0,1 kg, det vill säga nästan inget alls.

Idag var jag (läs måndag eftersom jag sitter uppe alldeles för sent och på fel sida midnatt) var jag på ny BIA-mätning. Sedan förra gången hade jag minskat 1 kg och denna gång hade jag minskat i fett men tyvärr även i muskler. Jaha, så jag har tränat men inte stoppat i mig rätt saker? Vad var det jag skrev där ovan, vända på grisen? Det är dags nu. Men först ska det visst komma en jul också.

%d bloggare gillar detta: