Etikett: jobbet

Bye bye

Sista dagen avklarad på gamla jobbet och jag vet inte riktigt vad jag ska skriva om det. Många har frågat mig hur det känns att sluta och jag har delade känslor om det. En del av mig är så jäkla glad att dagen äntligen är här, att jag inte behöver gå tillbaka dit. En annan del av mig kommer sakna att gå dit, det var det bästa jobb jag haft men de senaste månaderna har det ju inte varit så. En sak är säker, jag kommer sakna alla underbara människor som finns där.

Idag när jag gick hem så var jag dock mest arg, och det blir jag fortfarande när jag tänker på det som gjorde mig upprörd. Men mer om det tänker jag inte skriva här, förutom att det gjorde det lättare att gå därifrån, istället tänker jag gå och lägga mig och njuta av att jag i morgon får sova hur länge jag vill.

›› 77/100 #blogg100

Ursäkter och bortförklaringar

Vid denna tidpunkt för fyra veckor sedan sprang jag ett marathon, jag hade varit igång i två och en halv timme ungefär. Idag sitter jag hemma i soffan i onepiece. Kontrasten. Sedan dess har jag knappt tränat. Idag har jag inte kommit utanför dörren, det var jag åtminstone igår. Igår blev det en promenad efter att Vinterstudion hade slutat. Jag önskar jag hade haft träningskläder och löparskor för jag kände när jag var på en av de mer tråkiga vägarna ett sug efter att springa. Och ja, det var inte igår den känslan infann sig. Trots den eufori och glädje jag kände när jag sprang i New York så har jag inte haft någon lust att springa efter det. Delvis för att jag blev förkyld efter loppet och jag alltid tycker det är jobbigt att komma igång efter en förkylning. Men också för att den upplevelse loppet i New York var, det kommer jag aldrig få uppleva igen.

 

image

 

Så varför gick jag inte bara hem och bytte kläder? Lathet, till stor del. Det var några minusgrader och jag skulle ha behövt rota fram kläder, och vid det laget tror jag lusten hade hunnit försvinna. Vägsnutten på fotografiet ovan visar visserligen en halkfri väg men de flesta andra vägar är belagda med ett islager och mina dubbskor har gått och blivit dåliga. Visst, jag kunde ha tagit dem ändå men nej. Och idag, varför kom jag inte ut idag? Jag har en bortförklaring för idag också. Det snöade igår kväll/natt – nu går det inte att se var isen är.

Nå väl, jag kom i alla fall iväg på spinning i måndags. Det MRL-pass jag bokat in på tisdagen blev dock inte av, det blev inställt och utbytt mot ett pass jag inte ville gå på. Det blev en promenad efter jobbet istället och så bokade jag in ett spinningpass till torsdagen. Det spinningpasset hade jag verkligen behövt men jag blev fast på en operation och var tvungen (och ville dessutom stanna) att jobba över. Så blir det ibland. Operationen var tröttande på det mentala planet, vissa är så, så jag gick hem med jobbväskan och tog sen en liten kvällspromenad. Det var ju bra, och ännu bättre hade det varit om jag inte hade gått förbi MAX och köpt en Lyxmilkshake. Ja, så blir det också ibland. Min hjärna och därför också jag mådde åtminstone bättre efter den friska luften. Och milkshaken bidrog nog också.

Kan ju meddela att kosthållningen inte alls har fungerat denna vecka, inte alls, för att helt spåra ur nu i helgen. Nå väl, i morgon är en annan dag.

 

Nationaldagsfirande på jobbet

Jag förstår inte att jag i år alltid lyckas jobba natt när ”alla” andra har långhelg. Hade jag jobbat dag hade jag kanske kunnat ta kompledigt men eftersom jag är ensam sjuksköterska på natten så går inte det. Så först ”ledig” dag och sen jobb. Vi gjorde visserligen inte så mycket men vi måste ju ändå vara där.

Men, vi firade lite på kvällen, med jordgubbar och glass. Det är nog det bästa i dessertväg jag vet.

›› 98/100 #blogg100

Då får du se till att få upp den!

I kategorin saker som sägs på operation har jag idag lyckats få till två höjdare, bland annat rubriken på detta inlägg: Då får du se till att få upp den! Och vad sa jag bara några minuter senare? Om du inte stoppar in den igen! Alltså, tagna ur sitt sammanhang så låter de helt galet att jag, som är den pryda på jobbet, är den som säger dessa saker.

Så vad var sammanhanget? Som operationssjuksköterska så är man van vid uttrycket ”skaftad tork” men om man inte pratar ”opmål” så är det inte lätt att förstå. Skaftad tork kallar vi det när man klämmer fast en liten tork/kompress i en peang som sen exempelvis används för att dissekera eller suga upp en liten mängd vätska. De små torkarna har visserligen en röntgentråd så om de kommer bort i buken kan man hitta dem med hjälp av en röntgen men det är något omständigt att släpa in en C-båge som ni kanske kan förstå.

Idag stod jag på öppna bråckoperationer och kirurgen klämmer fast torken bättre med peangen och säger ”förlåt Maria” och använder sedan skaftisen att torka med nere i buken. Således Då får du se till att få upp den! 

Det andra, Om du inte stoppar in den igen! Några minuter senare ber han om den skaftade torken igen…

Så, när man hör när dessa fraser är sagda så är det inte så kul….men för de som står vid sidan om och möjligtvis hör vad vi säger men inte ser vad vi gör. Ja, då låter det lite underligt.

›› 73/100 #blogg100

Först spinning sen bakning

Jag gör mig populär, jag har precis bakat en Falsk toscakaka som jag ska ha med mig till jobbet i morgon. Vi har mindre antal salar öppna på fredag och är därför inte så mycket personal, ett ypperligt tillfälle att ta med sig något gott. Vårdpersonal är glupska och för att jag inte ska behöva baka alltför mycket så passar det bra till fredagsfikat. Inte för att vi har fredagsfika. Inte för att opsystrar någonsin har fika… (Eller jo, men väldigt sällan.)

Hur som helst, jag kände för att baka och det är bättre att baka och ta med sig till jobbet. Än att baka och äta upp allt själv. Nu ska jag provsmaka, har trots allt varit på spinning i kväll, och sen är det sängen som gäller.

›› 45/100 #blogg100

%d bloggare gillar detta: