Ärligt talat så stör den mig inte så mycket, förutom de gånger jag saknar och längtar efter P. Jag tycker det är skönt att göra som jag vill, gå dit jag vill, när jag vill utan att behöva ta hänsyn till någon annan. Jag får mycket tid till tankar, även om det mest är en massa strunt som far genom huvudet. Vill gärna tro att något vettigt avhandlas också. 😉
Jag har noterat att två andra som kom samtidigt som mig reser ensamma. En anledning till att vi alla tre hamnade på detta hotell kan vara för att Ving hade ett erbjudande om att man slapp betala avgift för att bo själv, visserligen bara värt 400 men ändå. En annan anledning, troligare, är att detta är ett Sunprime hotell, för vuxna och inga barn under 12 välkomna. Mycket skönt måste jag säga. Inget barnskrik och inga småbarnsföräldrar.
Kan jag tänka mig att åka hit igen? Ja till hotellet, nej till Playa del Ingles som jag tycker är relativt tråkigt efter min tretimmars promenad igår. Men helt klart ett ja till hotellet.
Och resa ensam? Ja. Det skulle jag också kunna göra igen. Jag funderar dock ibland vad de andra tänker när de ser oss ensamresenärer.