Kategori: om vardagen

Sen senast

by  on  in om vardagen • 0 Comments

Har varit dåligt med bloggande den senaste tiden. Många idéer men det stannar vid just det, idéer.

Så vad har hänt sedan senast? Inte mycket. Jobbat. Varit sjuk. Jobbat igen. Omstartat projektet som hamnade i skymundan då jag blev sjuk. Så smått kommit igång med träningen igen, var ute och sprang igår.

Så mycket mer har inte hänt i mitt tråkiga liv.

Eller jo, en sak. Jag roade mig med att stå i en kö en kall kväll i oktober för att köpa den nya iPhone 5S när den började säljas. Om jag är nöjd med min fina nya iPhone? Så klart jag är! 🙂

2013-10-25 02.48.58

Nytt projekt!

by  on  in må bra, om vardagen • 4 Comments

Nytt projekt påbörjat idag och jag kommer behöva pepp och stöd för att klara av det. Vad det är för projekt? Det kommer jag berätta så småningom, men nu (med risk för att vara tjatig) ska jag gå och lägga mig. Det ingår också, att försöka få bättre sovvanor för att försöka sova bättre på nätterna.

Den slappa dagen blev tvätt- och städdag

by  on  in om vardagen • 0 Comments

Är fortfarande fånigt nöjd efter gårdagens prestation, men orkar inte skriva om loppet (och de tre andra) idag. Så nöjd att jag ännu inte har lyckats lägga undan medaljen, den hänger nu på toadörrens handtag. Har roat mig med att städa och tvätta idag, nu blir det lite slappande i soffan innan den nybäddade sängen ska få besök.

På grund av din alkoholism

by  on  in om vardagen • 0 Comments

Det fanns många stunder då du var en usel pappa. På grund av din alkoholism.
Det fanns många stunder då jag var en usel dotter. På grund av din alkoholism.

Förlåt. Din förlåtelse kan jag aldrig få, men jag tror du hade bett om förlåtelse om du du kunnat.

Är hemma, städar. Något jag brukar göra när jag inte mår bra och just nu är jag i slutet av en kur av Primolut-Nor och med de hormonerna i kroppen mår jag sällan bra. Många tankar som kommer upp till ytan, som så många gånger sedan min födelsedag så tänker jag på pappa. Kan liksom inte låta bli, går i genom i tankarna många jobbiga stunder från min uppväxt (de vill säga de jag minns) och även jobbiga stunder från senare i livet. Bearbetar. Så många gånger jag varit förbannad, så många gånger jag varit förtvivlad och så många gånger jag önskat att jag haft andra föräldrar. Förlåt pappa, men så var det.

Men jag vet en sak, jag saknar dig. Förlåt pappa för att jag ibland var en sådan usel dotter.

Och annars då?

by  on  in om vardagen • 0 Comments

Just nu, hur är det just nu. Jo, det blev svart igen. Hopplöst. Längtar efter semestern som nu bara är några pass bort, kunna strunta i allt, inte behöva föreställa sig. Inte behöva vara glad för att det är vad alla förväntar sig av en. Är det hormonerna som pratar eller är det något annat? Det är nog en kombination för tillfället, hormonerna som alltid spökar och något annat som min hjärna inte kan släppa. Hormonerna hjälper med största sannolikhet till att göra det svarta ännu mer svart och tårarna fler. Igår grät jag mig själv till sömns vilket resulterade i att jag gått med en envis huvudvärk hela dagen. Och till sömns förresten, sov alldeles för oroligt och var vaken alldeles för många gånger för att jag skulle vara pigg när klockan ringde klockan fem. Sen flöt jobbet på och dagen gick som tur var snabbt, men inte ens att jag var mer på några snitt gjorde humöret bättre (något de i vanliga fall gör).

Så annars då, just nu – mörker. Måtte de vända snart.

%d bloggare gillar detta: