Helgens andra medalj plockades hem idag! Förra året simmade jag på 39:07 och det var en tid jag ville slå i år. Igår på Vansbrosimningen simmade jag sista kilometern på 38:17 och då hade jag ju simmat två kilometer redan. Så chansen fanns där att det skulle gå, men som jag sa till Maria innan så trodde jag inte att det skulle gå.
Vit badmössa klädde mitt huvud idag och dolde badmössebrännan jag fick igår. Solen strålade inte lika mycket idag, det var några moln som dolde den från och till, och vattnet kändes kallare men ändå skönt. Ganska trångt vid starten men jag kunde ändå välja det ”spår” jag ville för att komma över Vanån och in i Västerdalälven så nära bryggorna så möjligt. Hamnade precis där jag ville – perfekt.
Eftersom jag hade en tid som jag mycket gärna ville slå så tänkte jag verkligen på hur jag simmade, försökte få så mycket kraft av min usla benspark som det bara gick och att faktiskt ta i. Skrev ju om min usla simteknik igår så går inte mer in på det idag. Jag kunde hålla mig längs bryggan nästan hela loppet men fick vid flera tillfällen gå ut för att simma om. I år simmade jag ikapp flera ut startgruppen innan och det var inte lika många som kom ikapp mig bakifrån, så snabbare gick det…eller så kanske alla var långsammare i år.
I mål kom jag och var inte lika vinglig på benen idag, däremot var jag trött. Har aldrig tagit ut mig när jag simmat förut men det gjorde jag idag. Jag glömde att stänga av klockan när jag kom i mål men när jag gjorde det var tiden ändå bättre än vad den var förra året, det var först när jag hämtade ut diplomet som jag såg hur bra tiden var.
32:25 – Förbättrade tiden med 6:42! Yes!