Dag 3: Mina föräldrar

Ja, var ska man börja egentligen. Inget direkt roligt ämne tycker jag, eller det hade det kanske varit om mina föräldrar inte var som de är. För ett par veckor sedan så gick jag och funderade på om jag kunde välja något av allt elände som funnits/finns i mitt liv att ta bort så skulle det ha varit mina föräldrar. En hemsk tanke egentligen, men ack så sant. Många skulle säkert tro att barnlösheten var något jag velat välja bort, och visst den har inte varit kul, men jag hade hellre haft en bra uppväxt för den jag hade plågar mig fortfarande.

Men nu kom jag lite på villovägar från ämnet.

Min mor har jag inga positiva minnen av och jag har verkligen försökt komma på något men det går inte. De kanske finns men i så fall så har jag har jag förträngt dem, precis som så många år av min barndom. Det jag kommer ihåg är hur hon låste in mina leksaker för att jag inte skulle stöka ner, en annan sak är hur hon en gång tyckte jag var besvärlig och sa att nu går hon och kommer inte tillbaka. Hur gammal kan jag ha varit den dagen? Minns ej men jag hade inte börjat i skolan i alla fall.

Jag har inte haft någon kontakt med min mor sen den 18:e augusti 1990 (eller var den den 20:e, nu blev jag osäker). Den dagen sa hon att hon inte ville se mig mer, att jag inte behövde henne, att hon sa upp alla band med mig (och mina syskon). För ett tag sedan så såg jag ett foto av henne på Facebook (min äldsta systerdotter har kontakt med henne nu) och jag kan ärligen säga att jag inte kände igen henne, hon ser inte på något sätt ut som jag minns henne. De 20 åren har förändrat både henne och mig och kanske skulle hon inte känna igen mig heller…om hon nu ens skulle vilja det.

Min far. Var börjar man? Han har alltid ställt upp för mig, alltid funnits där och hjälpt mig så gott han har kunnat. Men hans alkoholism har gett mig många sorger och har fått mig att gråta många tårar. Trots detta är han min far och jag bryr mig om honom, jag försöker bara undvika honom när han har druckit. Jag vill inte prata med honom eller se honom då, ibland är det dock oundvikligt. Tyvärr.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

%d bloggare gillar detta: