Toffeltokiga jag fick ett par till i julklapp.

[EDIT] Och jag kan  meddela att de är mycket varma och sköna, riktiga mystofflor (eller vad man nu ska kalla dem, sockor kanske).

Har precis sett den The Notebook, vilken underbar film och jag kan ärligen säga att mer än ett par tårar rann ner för mina kinder. Jag har haft den hemma ett bra tag men inte kommit mig för att se den förrän nu och jag förstår verkligen inte varför jag har väntat.

Men nu dags för sängen.

Julen 2010. En första jul tillsammans med min P och hans familj, en första jul då nästan inga dåliga minnen från tidigare jular spökade.

Men bara nästan.

Barnlösheten. Oftast barnlösheten. Och tanken att jag kunde haft en tvååring men inte har det.

En kram, omtanke, får mig oftast att må bättre. En påse gifflar gör det inte, även om det kanske känns så för stunden.

Shoppade en del presenter till mig själv denna gång, som vanligt med andra ord. Denna gång vår alla jobbrelaterade.

Orättvisor. Barn som far illa. Otrevliga personer. Patienter utan anhöriga.

…och mycket mer…

Jag var och shoppade julklappar härom dagen och köpte två till mig själv. Har velat ha den stora sen jag såg en hemma hos P‘s syster. Nu skulle det vara bra om jag kunde hitta bra värmeljus också.

Ett ögonblick som jag minns. Ett ögonblick som gör mig glad när jag tänker på det. Ett ögonblick som förändrade livet. Ett ögonblick när någon presenterade sig och sa hej.

<3

Älskar dig P! <3

Foto lånat av Maria.

December. En månad med födelsedagar, bland annat min. Så är det julafton och hela julspektaklet. Och så en massa jobb, alltid en massa jobb.

En glad nyhet denna månad är att jag blivit antagen till opvubben (vidarutbildning till operationssjuksköterska). På distans, så jag kommer fortsätta att jobba.