Hittade mitt gamla kluddblock när jag flyttade. Klippt och klistrat av mig. Kluddat av mig. Glosor på grekiska. Korta dagboksliknande inlägg om livet nu och då. Blandbandsinnehåll. Kludd.

Senaste gången jag öppnade blocket var för cirka fem år sedan, då skrev jag några rader. Så även denna gång. Vem vet när det blir nästa gång. Dags att gömma undan det igen. Klickbara bilder….som oftast.

Inte kul att vakna av missarna flera gånger i natt, någon av dem skrämde halvt ihjäl mig när de spolade på toaletten (av någon anledning så har någon börjat gå över spolknappen). Så därför den trötta uppsynen (taget med appen Hipstamatic, kan verkligen rekommendera den).

Nu ska det städas lite, sen blir duschen och sen shopping.

Så har det gått ett par dagar igen… Har verkligen blivit dålig på att skriva, mycket för att jag tycker att jag bara skriver en massa strunt. Hur som helst, här kommer några rader i alla fall, denna gång om den gångna helgen.

I helgen var det äntligen dags för TweetupSthlm igen och denna gång kunde jag gå, dvs jag var fri från landstinget denna helg. Många i min bekantskapskrets tycker jag är lite konstig som väljer att åka och träffa en massa människor som ”jag inte känner”. Där har de helt fel, vissa av mina twänner känner mig bättre än vad de gör, det här är vänner som finns där när ensamheten knackar på och ångesten är nära. Det här är människor som har fått lära känna mig från insidan och ut, istället för som så ofta i det verkliga livet; från utsidan och in.

Tyvärr var det många av mina närmare twänner som inte var där i lördags, lite tråkigt och de var saknade. Å andra sidan så var denna kväll ett bra tillfälle att lära känna nya! Det bästa med kvällen var att jag äntligen fick träffa @ficklampa (min räddare i nöden <3) och @pelletsmaskinen, två av mina äldsta vänner på Twitter – vad skulle jag göra utan er. Ett stort tack till @NiklasDahlqvist, vår ”reseledare”!

Så en sak är säker, när det är dags för nästa Tweetup, då kommer jag vara där. Det vill säga om jag är ledig…

Går egentligen inte beskriva hur skönt det är vara ledig när man jobbat sju dagar i rad, men skönt är det hur som helst. Veckan har varit tuff, mycket patienter och lite personal (det sistnämnda i alla fall igår när vi var kort om folk där jag var stationerad). Har även hunnit med min första inskolningsdag i den ”akutaste sektionen”, mycket spännande och mycket lärorikt, för att inte tala om kul.

Egentligen är det inte optimalt att boka in en dejt på den sjunde jobbdagens kväll, men nu blev det så eftersom jag ska på Tweetup ikväll. Var lite orolig att jag skulle prata en massa strunt alldeles för snabbt, eller fnittra hysteriskt eller helt enkelt vara alldeles för trött och bli tyst och trist. Inget av det hände, men nu vet ju inte jag om han kanske tyckte jag var trist i alla fall. …men det tror jag inte. *ler*

Igår var alltså kvällen då jag var på dejt med HerrH – äntligen! Vi har ju mailat i några veckor, många mail fram och tillbaka. Flera per dag vissa dagar, me like. Vi hade bestämt oss för att fika på stan, vi träffades 18:30 och det kändes genast bra. Nu kan jag ju bara tala för mig visserligen men det kändes aldrig pinsamt eller krystat. Pratet flöt på bra och tiden flög iväg, vi satt kvar till de stängde och jag tog bussen hem vid 22:20….och jag åkte hem med ett leende. Vi pratade om att träffas nästa fredag igen. Men så långt det känns dit.

Nu måste jag städa lite och ringa till syrran som fyller år idag.

Så var då helgen äntligen över! *ler* Har jobbat två nätter i helgen, vilket i och för sig har varit kul men jag längtar till nästa…då jag för övrigt äntligen är ledig igen. Är inne i period då jag jobbar sju dagar i rad, inte kul men inte så mycket att göra åt. Två pass av sju avklarade i alla fall.

Helgen har känts lång, så otroligt lång. Eftersom HerrH (hihi) har varit upptagen hela helgen så har det det inte kommit några mail och de har jag verkligen saknat. Men nu är ordningen återställd och jag sitter här med ett leende på läpparna. Vi ska träffas nästa helg!! Det kommer bli en bra helg, träff med honom och tweetupen i Stockholm.

Och till sist en liten bild från min hall (taget med min iPhone, därför dålig bild). Pappa var här i fredags och borrade lite hål åt mig så nu har jag fått upp min hatthylla och min spegel. Är supernöjd trots att spegeln inte hamnade där jag ursprungligen hade tänkt. Det råkade visst vara lite elkablar i väggen och nu funderar jag på om jag ska sätta upp en väggtext där istället.

Nu ska jag bara författa ett litet mail och sen blir det sängen. Känner mig trött och sliten efter att bara sovit två timmar efter mitt nattpass.

Eftersom jag hade den stora äran att jobba natten som var så kollade jag på Lets Dance i morse. Är otroligt imponerad av Claudias salsa, så vill jag också kunna dansa. Helt magiskt!

Efter att ha sovit hela dagen, även om det dröjde innan jag kom i säng eftersom jag var så irriterad över att min älskade dator krånglade med mig (och gör fortfarande), så har jag nu varit vaken ett par timmar. Otrolig huvudvärk, inte bra då man ska jobba en natt till. Läst ikapp lite bloggar och hamnade då hos Anna och läste då att hennes trötta och trasiga kropp nu har fått ro, så fint beskrivet av hennes man. Stora tårar rann från mina kinder. Så tragiskt att hon skulle behöva drabbas, så tragiskt att hon ska behöva lämna sin man och dotter – mina tankar går till dem och övriga anhöriga och vänner.

Men nu duschen, en natt med bröstsmärtor hägrar.

Härom dagen fick jag hem ett paket innehållandes L’Oreal Youth Code från Buzzador. Idag körde jag igång med att prova produkterna, ska bli kul att se om det blir något resultat – om jag får ett föryngrat utseende, fortsättning följer. Tog en hemsk förebild men vågar inte lägga ut den här än, skyller på att jag inte tycker om mitt nya bildbehandlingsprogram.

Man blir inte yngre att sitta uppe mitt mitt i natten så därför tänkte jag dra mig mot sängen nu. Trötter.

Vill du också prova nya produkter och berätta/buzza om dem för dina vänner, kolla då in Buzzador!

Idag har jag burit upp det tomma flyttlådorna (de som tidigare huserade alla mina böcker) upp på vinden. Jag har även plockat ur de tre skokartonger jag hade med småpryttlar och monterat med min hatthylla….och med det, mina vänner, så har jag packat upp allt. Äntligen, kanske jag ska säga, har ju bott här i tre månader redan (var tar tiden vägen?).

Har även hunnit med ett möte på jobbet och promenaden fram och tillbaka. Och några mail har det hunnit bli också.

Nu Roomservice och soffhäng.

Var tar tiden vägen? Jag hinner inte med känns det som och veckorna bara springer förbi. Men det är ju så när man blir äldre, säger de som vet.

Hur som helst, denna tisdag har också varit bra även om jag egentligen inte har gjort något. Vaknade före nio och efter att ha twittrat lite med iPhonen så gick jag upp – före 10! Så nu är jag trött. Dagen har spenderats i lugnets tecken, en slö frukost, en slö promenad ner till centrum och sen en slö shoppingtur med missarna fd husse eftersom det var dags att fylla på förrådet av torrfoder och kattsand. Nu sitter jag i soffan och slötittar på tv.

Och så har jag mailat idag. Och igår. Och dagen innan det. Och det är inte med MrT, jag har faktiskt inte hört av honom sedan förra tisdagen. Denna gång med HerrH! (Haha, jag var bara tvungen, inte kan jag kalla honom HerrH heller.) En mycket trevlig bekantskap, i alla fall via mail, men jag hoppas verkligen att han är lika bra afk. Och det är så kul för det är inte en massa dagar mellan mailen utan det är flera om dagen, me like! Men men…spännande!

Dagens horoskop: ”Fokus idag hamnar på kärleksrelationer, kreativa projekt som du ansvarar för, och på eventuella barn. Någon eller något kräver av dig att du är uthållig.”

Bra dag, faktiskt. Trött har jag varit, men ändå – bra dag. Har varit praktiska övningar idag, har satt intraosseösa infarter på barn (dockor, inte riktiga), intuberat ett spädbarn (inget jag kommer att göra i verkligheten dock) och sen en massa scenarier med barn (dockor igen så klart) som fick andnöd, satt i halsen och hjärtstopp. Mycket lärorikt och MYCKET kul, blev en hel del skratt. Det bästa med dagen var att vi tränade i team med doktor, inte bara syrror som det det brukar vara. I morgon är det skolbänk som gäller igen och sen måste jag, jag MÅSTE, läsa på kvällen. *suck* Blir alldeles trött bara jag tänker på det. Idag somnade jag på soffan i stället, men jag har åtminstone gjort matlådor…och ätit. Pasta. (Kommer att återgå till Viktväktarna igen nästa vecka, därför ligger viktsidan nere för tillfället.)

Och sen kom jag hem, trött, somnade på soffan. Och nu tittar jag på söta Chris O’Donnel i NCIS Los Angeles. Mums.

Jag vet, jag är tråkig, fortfarande inga bilder i bloggen. Men jag ooooorkar inte sätta mig in i det ”fina” bildbehandlingsprogrammet idag heller.