Bröllopsdag, men ändå inte

Idag skulle det ha varit min nionde bröllopsdag, men det blev aldrig mer än fem. Trots att det var jag som tog initiativet till att jag och exmannen bröt upp så känns det vemodigt idag. Känslor som snurrar, tankar om misslyckande och att jag är värdelös, som vanligt. Jag vet att det var rätt beslut jag tog när jag valde att gå men ibland kan jag inte låta bli att fundera på hur det skulle ha varit/blivit om jag inte gjort det. Kan inte heller låta bli att fundera på hur det hade varit om vi sluppit de jobbiga åren, om vi som så många andra hade blivit gravida på första försöket – hade det varit vi då? Visst, kanske var det inte bara barnlösheten som gjorde att vi gick skilda vägar men jag vet att det var den största anledningen. Då inte för att någon anklagade den andra för att vara orsaken, utan för att den drev oss längre och längre från varandra. Till slut levde vi separata liv där de enda gemensamma nämnarna var att vi bodde under samma tak och att vi försökte få barn.

Jag undrar ibland om han någonsin tänker på mig, om han tänker på det vi hade och vad som gick fel. Skänker han mig en tanke denna dag, denna dag som en gång var vår.

Idag har jag tröstätit Ben & Jerry’s, inte bara för att det skulle ha varit min bröllopsdag utan även för att jag haft en usel dag på jobbet. Eller kanske inte usel men ingen bra dag i alla fall. Fick lunch alldeles för sent och drogs med en djävulsk huvudvärk som inte blev bättre av att brandlarmet skränade i 10 minuter. Fast något bra idag i alla fall, en anhörig sa många snälla ord om mig. Så jag är inte helt värdelös i alla fall. 😉

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

%d bloggare gillar detta: