År: 2016

En blöt runda

regn

Jag måste säga att jag ser rätt nöjd ut trots att det började regna på dagens tur. Fast det var innan störtskurarna kom, då såg jag inte lika nöjd ut vill jag lova. Nå väl, en runda blev det idag i alla fall. Planen var 101 km men när det regnade som värst valde jag att korta ner det. Rundan slutade på 84,5 km – inte så illa ändå. Och jag kom ut trots dålig väderprognos. Nyttig träning även det för vem vet, har jag otur regnar det hela min tur runt Vättern.

Alltså det här med cykelskor, varför har de ”hål” under? Idag invigde jag mina skoskydd men vad hjälpte det. Strumpor och skor var ändå genomblöta när jag kom hem.

›› 81/100 #blogg100

Idag är inte den dagen

Planen är att ta en långtur på cykeln i morgon, oavsett vilket väder det blir. Alltså borde jag gå och lägga mig. Är jag på väg i säng? Svar nej. Jag är lite hopplös när det kommer till det där, att komma i säng i tid och sen gå upp i tid för att genomföra vilka planer det än är jag har för dagen.

Någon dag kanske jag bättrar mig. Idag är inte den dagen. 🙂

›› 80/100 #blogg100

Bara en månad kvar!!

Alltså hjälp, det slog mig precis, om en månad sitter jag på cykeln nu. Jag har varit i gång i ca 11 timmar och 15 minuter. Och längre än så kommer det ta för mig att ta mig runt pölen. Ja du, bara att träna vidare i väntan på den stora dagen/helgen då jag ska ro min Svenska klassiker i hamn.

›› 79/100 #blogg100

Flyttdags!

Ok. Jag har hittat min nya bostad. Allt jag behöver nu är någon att bo där med. Gärna någon med lite pengar att hosta upp med tanke på att den lilla villan på 610+156 kvm kostar 32,5 miljoner. Men det borde väl inte bli så svårt, eller?

Kanske borde fråga Någon om vi ska göra slag i saken och köpa hus? 😉

›› 78/100 #blogg100

Jag kan. Jag vill. Det går visst.

Idag var en sådan där dag då hela kroppen bara skriker åt mig. Jag kan inte, jag vill inte, det går inte. De där dagarna kommer ibland, oftast när det varit för mycket. Jag har liksom ingen reserv. Jag tar slut. Ångesten kryper i kroppen och allt jag vill är att lägga mig i fosterställning och dra täcket över mig, eller bara sitta och stirra rakt framför mig helt apatiskt. Idag var det nära att jag ringde och sa att jag inte kunde jobba.

Men nu vet jag ju att jag inte blir bättre av det. Det skjuter bara på problemet och det blir värre dagen efter och ångesten skriker högre. Så istället för att låta ångesten vinna så masade jag mig iväg till jobbet och sa som det var, att idag var det ingen bra dag. Fokuserade om tankarna, så gott det gick, till: Jag kan. Jag vill. Det går. Jag ska. Tiggde kramar av mina närmaste jobbarkompisar.

Har jag tur brukar känslan lätta vid lunchtid och idag var en sådan dag. Då pratar jag istället i etthundratjugo (något som vissa skulle påstå att jag gör hela tiden) och får en rastlös energi i kroppen….för att sen övergå till trötthet. Och som jag längtade efter kvällens spinningpass! Det var så skönt att i en timme köra slut på sig själv, bli av med den rastlösa och även frustrerade energi jag har inom mig.

Så känslan igår, att det varit för mycket, den stämde. Jag hade dock behövt flera dagar utan aktiviteter för att få den återhämtning jag behöver. Tur att jag snart är långledig.

›› 77/100 #blogg100

%d bloggare gillar detta: