Månad: maj 2015

Hon är hemma, igen.

by  on  in om cyklingen • 0 Comments

Vem? Pärlan så klart. Efter att ha ”bråkat” med henna för att försöka få loss pedalerna (SPD-SL) och byta till ett par vändbara (SPD) så bestämde jag mig för att lämna in henne på service och så fick de hjälpa mig med pedalerna. Visst, kanske onödigt att lämna in henne på service men å andra sidan tyckte butiken där jag köpte henne att jag skulle göra det efter en säsong, så varför inte tänkte jag. Nu är hon alltså hemma igen efter att jag hämtat hem henne en andra gång.

Idag var det riktigt fint väder ute så i en perfekt värld hade jag gått ner på ”stan” och sen cyklat hem men eftersom min fot värkte som f*n så fick jag inse mina begränsningar och ta bilen. Cyklade dock typ 100 meter från butiken till bilen och efter att ha cyklat tantcykel så kändes det en smula ovant. Nu hoppas jag att foten är snäll i morgon och jag kommer ut på en runda, bara 16 dagar kvar till Tjejvättern men det ska nog gå det också…det är ju bara 100 km.

I och med att jag byter pedaler var jag även tvungen att byta cykelskor eftersom mina var anpassade för SPD-SL-klossar så idag har jag övat på att klicka i och ur med dessa, tycker det känns lättare med de nya men jag får se om jag vågar mig på att köra med dem i morgon. Fördelen med vändbara är ju att jag kan använda vanliga skor om jag vill.

›› 82/100 #blogg100

Fröken Fluff

by  on  in om träningen, om vikten • 0 Comments

Hör (läs) och häpna, idag var jag till gymmet! När var jag där innan idag, ja, det minns jag inte ens. Antagligen att jag tog mig dit idag var för att jag hade ett möte bokat med min viktcoach och jag kunde inte gärna avboka det (igen).

Så det var alltså dags för BIA-mätning igen och det var verkligen inget jag var sugen på efter veckovis med mumsande på onyttigheter och ingen som helst träning. Jag visste att jag skulle gått upp i vikt, det har ju min egen våg här hemma visat mig de dagar jag ställt mig på den. Dessutom så känner jag det i kroppen, fluff fluff everywhere. Och självklart visade även hennes våg det, plus 3.4 kg. Däremot hade jag inte ökat allt i fett utan faktiskt lagt på mig ett kilo i muskler (?), något som faktiskt i viss mån bekräftar det hon alltid säger att mina muskler behöver kolhydrater.

Nå väl, hon peppade mig till att komma igång med träningen igen men hon förstod mycket väl att jag hamnat i en svacka och fallit tillbaka till gamla vanor då jag var tvungen att ge upp mitt mål, Stockholm marathon. Jag har ännu inte lagt upp någon träningsplan men ska göra det i helgen när jag är långledig, dessutom ska jag göra en omstart med kosten och köra en liten nystart med bara pulver i två dagar för att få bukt lite på sötsuget.

Viktigast av allt är dock att komma i gång att träna igen, jag mår så mycket bättre då både fysiskt och psykiskt. Jag måste bara anpassa träningen till vad skitfoten klarar av utan att göra ont. Idag blev det en halvtimme på spinningcykel, måste ju vänja baken inför Tjejvättern som inte är så långt fram i tiden.

›› 81/100 #blogg100

Nu hoppas vi på bättring, ok?

by  on  in om vardagen • 1 Comment

skitfot

Den ortoped som tidigare trodde att jag hade en inflammation i foten hade jag på sal idag. Han hade dock en annan operation på en annan sal innan så när han tvättade sig för den så passade jag på att berätta honom för att min fot var sämre igen och att jag nog övervägde den där sprutan i alla fall. Hans första fråga var om jag hade sprungit…men det hade jag ju inte. Hur som helst i eftermiddags gav han mig i kortisonspruta i den lilla lilla led som inflammationen sitter i. Och tro mig, det var inte skönt. Inte alls, inte någonstans. För att göra utrymmet större i leden så vred han på foten så jag trodde att jag skulle skrika rakt ut, och själva sprutan fick tårarna att rinna.

Direkt efter kändes det bättre eftersom man blandar kortisonet med lokalbedövning, hade dock ont på lite andra ställen i foten eftersom jag gått och haltat och antagligen snedbelastat foten på något sätt. Hur det känns nu? Jo tack, ganska bra men det beror på att jag tagit Voltaren. Innan jag gjorde det så ville jag bara gråta för att foten värkte så.

Ja ja, nu hoppas vi bara att det blir bättre för nu är jag rejält trött på min fot!

›› 80/100 #blogg100

Den där foten

by  on  in om vardagen • 0 Comments

Ja, vad ska man säga, eländet gör fortfarande ont. Jag har tyckt att foten har varit bättre i över en vecka och någon kortisonspruta blev det aldrig av att jag fick. Anledningen till det är att jag tyckte att foten var på väg att bli bättre, vilket den också var, och för att jag inte alls var sugen på att få en spruta i foten. Men nu gör den alltså mer ont igen och idag har den dessutom varit mer svullen än tidigare.

Tror att det är dags att ta ett snack med en doktor i morgon för att se till att jag får den där sprutan. 🙁

Något positivt med dagen är att jag äntligen tog tag i att lämna in min landsvägscykel för lite service och hjälp att byta pedaler.

›› 79/100 #blogg100

Att titta sig i spegeln

by  on  in om vardagen • 0 Comments

Var ju på fest i helgen och fick då möjlighet att titta på mig själv i helkroppsspegel, har ju ännu inte satt upp någon sådan här hemma. Jag skulle ljuga om jag sa att det var en angenäm syn som mötte mig, såg bara en massa fluff. Sedan jag slutade träna på grund av foten så har jag fallit tillbaka till gamla dåliga matvanor vilket har resulterat i pluskilon på vågen och den visade ju redan innan för mycket. Jag har aldrig tyckt om att se mig själv i spegeln men nu var det mindre trevligt än vanligt och det måste bli ändring och det snarast.

Gymmet i morgon!

›› 78/100 #blogg100

%d bloggare gillar detta: