Månad: april 2013

I morgon

I morgon hoppas jag att min soffa kommer stå i mitt vardagsrum. Mio hade ringt idag när jag jobbade, så jag hoppas att när jag ringer dem i morgon säger att de kan köra hem den till mig på en gång. Eller nja, kanske inte på en gång men i alla fall senare under dagen.

I morgon ska jag till gyn, ett läkarbesök som jag verkligen inte ser fram emot. Jag hoppas det är en doktor som lyssnar på vad jag säger, som förstår hur jobbigt eländet med allt blod är- Jag har mer eller mindre bestämt mig för att äta p-piller igen, trots att jag egentligen inte vill. Får väga fördelar mot nackdelar, den största fördelen skulle vara att jag får en normal menscykel och inte blöder okontrollerat.

I morgon är jag ledig, något jag verkligen inte ser fram emot. Som tur var så hinns det med en sovmorgon innan det är dags att läkarbesöket.

Nr 78 av #blogg100.

Om jag var…

…en journal, var skulle jag gömma mig då? Ska till doktorn på torsdag och tänkte då att jag kunde ta med min journal från Uppsala med mig men jag kan verkligen inte hitta den. Inte för att det spelar någon roll, vill den nya doktorn läsa dem så kan han skicka efter den. Och annars då? Jo, jag börjar bli lite nervös, ser inte alls fram emot det. Rädd att jag återigen ska träffa en doktor som inte lyssnar.

Ja, ja, det visar sig.

Nr 77 av #blogg100.

Nummer 76 av 100

I 75 dagar har jag nu bloggat varje dag, ganska imponerande för att vara jag och den svacka jag befann mig i innan jag började med denna utmaning. Oftast har det inte varit något problem att komma något att skriva men de senaste dagarna har det ändrats, finns plötsligt inget att som vill komma ut genom mina fingrar. För vanligtvis är det så, jag behöver inte tänka utan jag bara låter fingrarna jobba och ut kommer mina tankar. Skulle kunna säga att det inte händer så mycket i mitt liv för tillfället, och jag skulle egentligen inte ljuga, men saker att skriva om brukar det finnas ändå. Det här att jag inte känner mig bekväm att skriva om vad som helst, något jag nämnt tidigare, hindrar mig att skriva om vad jag tänker på…och kanske är det bra, kanske är det inget jag behöver häva ur mig här. Men jag tycker inte om att känna mig begränsad, jag vill kunna skriva vad jag vill och funderingar har funnits att börja om någon annanstans och blogga anonymt. Men jag vill inte det, jag trivs med Hoppfull.nu. Kanske är jag inte så hoppfull som jag vill vara för tillfället, men jag vill komma dit igen och det är även mitt mål – hur tufft det än kan kännas ibland.

Så inlägg 76 handlar alltså om hur jag först nu känner att inspirationen börjar ta slut. I början av utmaningen tänkte jag i blogginlägg, det gör jag inte nu. Kommer jag hoppa av utmaningen i förhand? Svar: Nej! Har jag kommit så här långt så ska jag gå i mål. Envis som synden, det är jag det. 🙂

Nr 76 av #blogg100.

Tillbaka till planen – nu!

vikten

De senaste veckornas svacka har inte visat sig vara bra för min plan att komma i mål till årets slut. Jag har sagt det ett par dagar nu (veckor?) att jag verkligen måste skärpa mig, och det på en gång. Trots detta har jag fortsatt i samma stil, nästan ingen träning och jag har inte bokfört det jag ätit. Att jag dessutom köpt alldeles för mycket smågodis… Jag har inget att säga till mitt försvar.

Men jag vill ju det här! Jag vill komma i form, jag vill må bra i min kropp igen och jag vill kunna springa utan att mina knän tar stryk för att jag väger för mycket. Så varför har då motivationen sviktat så mycket den senaste tiden? Jag vet faktiskt inte men jag antar att mitt humör har något med saken att göra, fast å andra sidan kommer sötsuget oavsett om jag mår bra eller dåligt. Och sötsuget kämpar jag med dagligen, den senaste tiden har sötsuget vunnit. Dags att vända trenden, och det nu!

Nr 75 av #blogg100.

Filmkväll utan soffa

Sitter vid köksbordet och surar över att min soffa inte hann komma denna vecka som utlovat, tidigast tisdag är det senaste budet. Tur att jag tycker om mitt köksbord men det går inte att jämföra med en soffa när man vill kolla på film. På tv visas sötfilmen Enchanted, en fånig liten film men som är lite mysig ändå.

Och ja, jag är på bättre humör än vad jag var på igår kväll.

%d bloggare gillar detta: