Dag fem av min PrimolutNor-kur och jag minns nu så väl varför jag inte tycker om denna medicin. Humöret. Jag säger bara humöret. Vet inte hur jag ska beskriva det, en krypande känsla av irritation i kroppen, hela tiden. Eller förresten, inte hela tiden för ibland blir jag ledsen också utan anledning. Precis som jag blir irriterad utan anledning. Så var så skönt att komma hem till lägenheten, att bara vara själv och göra bara sådant som jag vill för stunden.
Runt dag fem brukar det här komma och det är en stor nackdel med denna medicin, detta och mensvärken som sen följer. Men alternativet är att jag blöder konstant och det orkar jag inte. Med andra ord så är det bara att härda ut.
Nej, nu blir det lite Xbox.
Nr 98 av #blogg100, det börjar närma sig slutet.
