Har visst glömt bort att berätta att jag förra helgen slutförde cykeldelen i ICA-klassiskern. 30 mil på cykel och spinningcykel var inte så svårt att att få till, speciellt inte när jag tränar för den riktiga Vätternrundan. Nå väl, det där ska nog bli bra.
Söndag. Veckans sista dag. Planen var att jag skulle tagit en tur på cykeln men jag valde istället att inte göra någonting. Eller det vill säga, jag valde att inte cykla eller över huvud taget göra något vettigt. Beroende på vad man egentligen bedömer som vettigt. Jag valde sovmorgon, inte ovanligt med tanke på att jag älskar att sova på förmiddagarna. Sen fortsatte dagen i samma lugna takt, bland annat tittade jag några timmar på Grace & Frankie (varav några av de timmarna spenderades i ett bad). Lite Assassin’s Creed IV: Black Flag har det också blivit men jag måste säga att jag föredrar Brotherhood (där man befinner sig i Rom) än att ratta ett skepp som inte riktigt vill det jag vill. Avkopplande saker, jag kan bara vara.
Ok, något vettigt har jag dock gjort – matlådor. Och så tog jag hand om diskberget som jag blundat för… Men, pratar jag med Maria i telefon så brukar det gå ganska fort och det knepet tog jag till idag. Bland annat ESC avhandlades och min frustration över Någon (som för övrigt nästans ständigt är i mina tankar).
Så varför denna lättja när jag egentligen borde känna mig stressad över att det snart är dags för cykelturen runt pölen? Jag har tränat ganska hårt de senaste veckorna plus att jag haft ganska tuffa (nåja…) dagar på jobbet, detta har resulterat i att jag är rädd för att det ska bli för mycket. Att det ska bli så att jag inte orkar träna eller jobba eller vara. Jag vet att det kan bli så, och det skulle vara värre än att jag väljer att ta en träningsfri dag extra vilket jag gjorde idag.
Om jag är stressad över cykelturen på 30 mil? Nja, inte stressad direkt, det är snarare så att jag har respekt för alla timmar det kommer bli på cykel. Jag ser fram emot det med skräckblandad förtjusning och jag, tro det eller ej, längtar efter utmaningen. Och runt ska jag, det finns liksom inga andra alternativ – jag SKA i mål!
Sen har jag lyssnat ett antal gånger på Dami Im’s Sounds of Silence och Hovi Star’s Made of stars, de två låtarna som var mina favoriter igår. Och nu, mina vänner blir det sängen så jag orkar med morgondagen. Är förpassad till ortopeden i morgon men min sal hade bara några små ingrepp som tur var.
›› 76/100 #blogg100
