Vissa drömmar önskar man vore sanna! Natten till måndag hade jag en underbar dröm, en semesterresa i varmt land tillsammans med någon, bad och ljumma kvällar. En hand i min. Kramar. Kyssar. Träning. Prat. Skratt. Glädje. En härlig känsla!
Och så väcks man av en missarna och allt man vill är att kunna ta sig tillbaka till drömmen. Men se det går ju inte. Man känner sig ensam och vet att någon sådan resa finns på horisonten den närmaste tiden, om någonsin.
Sen kommer man till jobbet och ser att Någon inte ens är på huset den här veckan och allt känns helt plötsligt trist.
(Och någon i drömmen var inte alls Någon, drömmens någon finns visserligen men är inte den Någon som finns i mina tankar.)
›› 57/100 #blogg100