Etikett: skada

Min fot, min dumma fot!

Vad ska man säga, den är inte bra än. Vissa dagar gör det ont och andra dagar gör det inte det. Vissa dagar haltar jag, andra dagar göra jag inte det. Så nej, bra är den inte. I veckan träffade jag på ortopeden som skrev röntgenremissen. Inte springa, cykla istället var hans uppmaning. Även om röntgen inte visade något så tyckte har han alltså att jag ska ge upp löpningen…åtminstone för ett tag.

Det tycker inte jag.

Hur som helst, i morgon (och på lördag) är det simning som gäller – Vansbrosimmet.

Det var inte igår

Verkligen inte igår som dessa skor fick komma ut och vädra sig! Den 19:e april sprang jag 21 km tillsammans med min syster, idag var jag ute på min vanliga runda på 5 km. Jag varvade gång och löpning, hälften av varje. Hur det kändes? Nja, det var ingen njutningsfull runda direkt, men det hade jag inte väntat mig. Precis som Tjejvättern så visade den hur mycket jag har att träna på. Nu hoppas jag att foten inte börjar göra ont igen, vill kunna börja springa igen. Jag kan fortfarande inte ta ut steget när jag går så under gångintervallerna tränade jag på det. Det har ju varit så hela tiden, förutom kanske då foten gjorde som mest ont, att det har känts bättre när jag sprungit.

Fotuslingens status

Lite positiva nyheter, nu när jag lyckats bli sjuk efter Tjejvättern, är min fot. Min dumma krånglande fot som gjorde att jag var tvungen att skippa Stockholm marathon, den som jag fick en otäck kortisonspruta i men sen ändå hade ont i. Hur som helst, i lördags var första gången på över två månader som jag inte hade ont i foten! Att jag sen cyklade 100 km gjorde inte heller att värken/smärtan kom tillbaka. Så glad!

Jo, men så är jag sjuk nu och det gör mig lite ledsen. Min plan har varit att prova att springa igen den här veckan och vad händer då? Jag blir sjuk. Så första löpturen blir uppskjuten ett tag till. 🙁

Nu hoppas vi på bättring, ok?

skitfot

Den ortoped som tidigare trodde att jag hade en inflammation i foten hade jag på sal idag. Han hade dock en annan operation på en annan sal innan så när han tvättade sig för den så passade jag på att berätta honom för att min fot var sämre igen och att jag nog övervägde den där sprutan i alla fall. Hans första fråga var om jag hade sprungit…men det hade jag ju inte. Hur som helst i eftermiddags gav han mig i kortisonspruta i den lilla lilla led som inflammationen sitter i. Och tro mig, det var inte skönt. Inte alls, inte någonstans. För att göra utrymmet större i leden så vred han på foten så jag trodde att jag skulle skrika rakt ut, och själva sprutan fick tårarna att rinna.

Direkt efter kändes det bättre eftersom man blandar kortisonet med lokalbedövning, hade dock ont på lite andra ställen i foten eftersom jag gått och haltat och antagligen snedbelastat foten på något sätt. Hur det känns nu? Jo tack, ganska bra men det beror på att jag tagit Voltaren. Innan jag gjorde det så ville jag bara gråta för att foten värkte så.

Ja ja, nu hoppas vi bara att det blir bättre för nu är jag rejält trött på min fot!

›› 80/100 #blogg100

Den där foten

Ja, vad ska man säga, eländet gör fortfarande ont. Jag har tyckt att foten har varit bättre i över en vecka och någon kortisonspruta blev det aldrig av att jag fick. Anledningen till det är att jag tyckte att foten var på väg att bli bättre, vilket den också var, och för att jag inte alls var sugen på att få en spruta i foten. Men nu gör den alltså mer ont igen och idag har den dessutom varit mer svullen än tidigare.

Tror att det är dags att ta ett snack med en doktor i morgon för att se till att jag får den där sprutan. 🙁

Något positivt med dagen är att jag äntligen tog tag i att lämna in min landsvägscykel för lite service och hjälp att byta pedaler.

›› 79/100 #blogg100

%d bloggare gillar detta: