Har haft en bra dag men ändå är humöret uselt. Tankar flyger omkring angående mina underbara hormoner och eländet som i morgon går in på 21:a dagen. Har många funderingar på om jag vid läkarbesöket ska stå på mig för att få den slutgiltiga behandlingen för problemen…men frågan som jag ställer mig är om jag kommer att ångra mig och hur jag kommer må efter. Jobbigt.
Men nu går jag och lägger mig istället. Trött efter att ha varit ute i solen hela dagen.
Så, så var det med den saken, men det finns alltid en omtenta. Har varken huvud eller kropp med mig idag, humöret är inte på topp och har så inte varit på flera dagar men jag orkar inte gå in på det nu utan det får bli efter tentan någon gång. Men angående kroppen kan jag säga så här, kronisk hosta (man kan nog kalla den det eftersom jag har hostat i dryga sex år) och störtflod går inte ihop. Kan milt sagt säga att jag är jäkligt less på mina hormoner (som också har krånglat sen urminnes tider, läs över 15 år) just nu.
Och jag vet, det ser ut som f*n här nu men det orkar jag inte bry mig om.
Vet inte varför men humöret har verkligen inte varit på topp idag. Allt har bara känts blaha blaha och jag hoppas verkligen den känslan har försvunnit till i morgon. Har inte gjort allt jag skulle behövt gjort idag heller vilket inte är bra alls.
När klockan var lite efter 18 så hade jag inte kommit utanför dörren så när missarnas fd husse ringde och frågade om jag hade lista att följa med till MediaMarkt så gjorde jag det. Men humöret blev inte mycket bättre av lite teknikgluttande. Kom därifrån med ett skal till min mobil och en HDMI-kabel i alla fall.
Tog ett när nu på kvällen men inte heller det hjälpte eftersom det avslutades med ett rejält anfall av hosta. Suck, nu börjar jag nästan gå med på att ett doktorsbesök borde inplaneras. Har ju bara hostat i sex (!) års tid. Äh vadå, lite hosta dör man inte av…
Som ytterligare ett tecken på att jag inte är på humör är att jag la mig redan halv tolv…är visserligen vaken nu en timme senare men det hör inte hit.
Och jag vet, jag håller handen urfånigt.
Jag har alltid jobbat helg, så det är inget konstigt med det. När jag jobbade på akuten la jag till och med ofta in mer helger än vad jag behövde och trivdes med det. Mer pengar, färre personal och förhoppningsvis färre patienter. Men nu är det inte lika roligt längre.
Jag jobbade helgen som var och jag tror jag var missnöjd större delen av tiden. Det kändes som jag missade alldeles för mycket kul och jag kände mig utanför, och är det något som jag verkligen ogillar så är det just det, att känna sig utanför.
Missnöjet över det stundande helgjobbet började redan på fredagen när jag var och handlade. De flesta var glada över att helgen äntligen var här och handlade hem en massa gott till ”fredagsmyset”. Men inte jag, jag köpte turkisk yoghurt att ha med till jobbet och såg inte alls fram emot att spendera över 30 timmar på jobbet.
På lördagen disputerade min vän L och jag hade gärna varit där även om vår kontakt det senaste året har varit närmast obefintlig. Men, disputationen var redan kl 10 och efter att ha spenderat hela natten på jobbet så kände jag att det var lika bra att ligga i sängen och sova vid den tidpunkten.
Och på kvällen var det dags för fest, det var missarnas fd husse som firades eftersom han fyller 40 år (idag faktiskt, om man ska vara noggrann). Jag var dit en stund innan det var dags att gå till jobbet. Och hur kul var det, ”hej och hej då”. Vissa kanske tycker det är konstigt att jag var där, med tanke på att vi inte är tillsammans längre och har inte varit på flera år. Men det tycker inte jag, vi är vänner och det är något vi borde ha varit hela tiden och inget mer än så. Hur som helst, var några där som jag inte träffat tidigare (kursare från hans studietid) och hur förklarar man egentligen hur man känner missarnas fd husse? ”Hej, exflickvän” låter ju lite dumt. Fast det var så jag blev presenterad men med tillägget ”numera kompis”.
I helgen har även P´s syster med familj varit upp och jag hade gärna träffat dem jag också… Men inte. Jobb, jobb, jobb. *suck* Och när väl jag är ledig då händer det inget kul alls, var på urdåligt humör ett tag igår på grund av det men bestämde mig sen för att njuta av att jag i alla fall var ledig.
Idag har jag städat och tvättat, måste ju passa på när jag är ledig och hemma. Ikväll ska jag till missarnas fd husse och äta middag tillsammans med honom och U, vi tyckte inte han skulle behöva sitta ensam på sin födelsedag så vi passar på att bli bjudna på lite viltkött.
Skönt att vara ledig men jag saknar min underbara P, känner mig halv utan honom. <3
…men nu måste jag hoppa in i duschen.
Trött på snuva, hosta och nysningar nu. Vill bli frisk, må bra, känna mig pigg. Har en svag förhoppning om att även humöret blir bättre då, som det är nu så är det fortfarande neråt men på väg upp så sakteliga.
För övrigt händer det inte mycket i mitt liv just nu. Är inne i nattperiod (som visserligen snart är över, bara två nätter kvar) och förutom att jobba så tittar jag på OS. Satt här och grät när Kalla tog sitt guld, inte alls lika många tårar när Ferry vann sitt. I natt tittade jag på curling och herrarnas korta program i konståkning (njöt verkligen av Stéphane Lambiel och Yevgeny Plushenkos program).
…och så äter jag, och äter och äter. Bara onyttigheter. Måste sluta med det också.
Nu duschen. Ska på ljusparty hemma hos en jobbarkompis ikväll, sen är blir det nattjobb.
