Jag unnade mig en semla idag, det hade jag planerat sedan länge. Eller nej, inte unnande, jag tycker inte om det ordet. Jag valde att äta en semla idag och att inte ha några skuldkänslor därefter. Jag höll mig ändå inom min kostplan både när det gällde kolhydrater och kalorier, så jag kan nästan påstå att jag åt den med gott samvete. Men inte riktigt ändå, för egentligen är inte semlor så goda och definitivt inte de semlor som är gjorda av sjukhuskök. Det bästa hade varit att köpt en semla från något fik eller konditori och fått en godare variant, speciellt med tanke på att jag bara äter en semla per år. Jobbsemlan var sne och vind och utan florsocker på toppen – men den slank ner ändå, kanske tur att den inte var så stor.
Och så jobbet, ingen bra kväll men det har man inte alltid tyvärr. Önskade dock att jag sluppit bli så irriterad på diverse saker, för irritationen följde med mig när jag lämnade avdelningen och gjorde så att jag inte kunde lämna jobbtankarna bakom mig förrän jag kom hem. För då dök nästa lilla irritation upp – jag hade glömt köpa knäckebröd. Brukar alltid äta två äggsmörgåsar när jag kommer hem efter kvällsjobb eftersom jag inte ätit något sedan lunchen vid tre. Hade sett fram emot mina äggsmörgåsar, istället blev det bara hårdkokta ägg med lite salt på vilket inte alls var lika gott. I vanliga fall hade jag nog inte blivit så irriterad över att jag glömt köpa knäckebröd, men eftersom jag redan var irriterad och lite arg så överförde jag denne känsla till min egen glömska.
Nu är det dags att förbereda frukosten för morgondagen och plocka fram kläder. Skulle egentligen vara ledig men har dumt nog gått med på att gå på en introduktionsdag i morgon, måste alltså upp relativt tidigt….vilket även det gör mig irriterad. Hoppas återkomma med vettigare tankar och humör i morgon.
God natt!
Nr 21 av #blogg 100.
