Kategori: om vardagen

Vår eller vinter?

Kan vi prata om det här att det är 25:e april idag. Det är snart maj, det borde vara vår och sköna vårdagar. Men icke.

Det började igår. Stora blöta snöflingor singlade ner från skyn. Eller nej, inte singlade – det vräkte ner. Det fortsatte så hela natten. I morse när jag gick hem från jobbet låg det cirka en decimeter på marken och det snöade fortfarande.

Eftersom det ändå varit några plusgrader idag så har det mesta försvunnit men någon värme i luften är det inte precis. Visserligen är vintern min favoritårstid men när det nu blir vinterväder när det borde vara vår, då är jag inte lika imponerad. Nej, lagom varma vårdagar vill jag ha nu.

Så, gör om, gör rätt tack!

›› 56/100 #blogg100

Jag kommer inte igång!

Jag erkänner, jag är duktig på att inte komma igång med saker och ting. Som att packa till exempel, eller andra mer eller mindre tråkiga saker. Jag jobbar bäst under tidspress, jag har alltid varit sån! Skoluppgifter blev till exempel alltid bättre om jag gjorde dem i sista stund, plus att de alltid gick bättre att skriva om jag satt sent på kvällen eller mitt i natten.

Nu är det ju en månad tills jag flyttar så jag hinner ju. Har massor av dagar på mig, men samtidigt skulle det vara så skönt att för en gångs skull vara en sådan person som börjar med saker i tid.

Äsch, börjar i morgon istället. Det vill säga, jag är oförbätterlig. Igen. Åtminstone när det kommer till att fylla flyttkartonger.

›› 55/100 #blogg100

Arrival

Hade en liten movie night här i min ensamhet ikväll, det är ju lördag trots allt. En bra film, en som jag sett fram emot att se. Lite godis. Pepsi Max. Hence Lördagsmys!

Filmen jag valt för kvällen var Arrival, den släpptes på iTunes i måndags men jag sparade den till helgen. Sci-fi, lite mystisk, bra skådespelare (till exempel Forest Whitaker). Filmen var bra, men inte alls vad jag väntade mig men ändå helt i min smak. Den kanske var lite långsam, det vill säga det hände inte överdrivet mycket men ändå kändes det inte långsamt. Slutet var underligt, kan inte säga att jag förstod det. Jag ville veta mer, se mer. Så ja, jag tyckte om den!

 

›› 53/100 #blogg100

10 år på Twitter idag!

10 år, var har tiden tagit vägen? Jag var ju ung när jag började twittra, inte för att jag är så gammal nu men ändå. Under åren har jag skrivit 20529 tweets (i denna stund) och de är ingen hög siffra på något vis, de finns många som skriver den mängden under ett år. Ibland skriver jag mer, ibland mindre.

Under årens gång har jag träffat många från Twitter i verkliga livet. De flesta på #tweetupstockholm och några har blivit riktigt bra vänner, bland annat missarnas (missens) husse som under ett tag var mer än bara vän. Jag har även blivit osams med personer, aldrig roligt.

Stämningen på Twitter har ändrats under den tid jag har twittrat, enligt min mening var det förr mer samtal medan det nu är mer megafontweets och hetsigare stämning. Jag saknar det gamla Twitter och det är kanske därför jag just nu inte twittrar så mycket som förr. Men läser gör jag, varje dag. Och om inget händer så kommer jag nog att fortsätta med det.

›› 51/100 #blogg100

13 pass kvar på jobbet!

Det känns lite vemodigt och det gör mig lite ledsen. Jag har 13 pass kvar på ett jobb som jag har trivts så bra på. Det är utan tvekan den bästa avdelning jag jobbat på, bra arbetskamrater och bra chefer. Visst har det funnits dåliga saker, det finns det på alla jobb, men på det stora hela har det varit den bästa avdelningen!

Tyvärr ligger betoningen på har varit, för det är inte så längre. På grund av förändringar i organisationen och försämringar för oss som personalgrupp har det gått från toppen till botten. Bland annat har vi inte kvar en otroligt omtyckt chef. (Kommer aldrig ha en chef som kommer och ser mig gå i mål på Öppet spår och säga att det var en självklarhet att vara där.) Det är lite bättre nu, förutom att alla fortfarande är arga, men i början var det begravningsstämning på jobbet. Det är inte kul att gå till jobbet och vissa dagar har jag haft sådan ångest över att behöva gå dit. Och det är jag inte ensam om.

Så ja, jag det känns vemodigt att sluta men samtidigt ska det bli så skönt att lämna allt bakom mig. Nu är inget landsting perfekt, det vet jag efter att ha provat några stycken. Men som vi blivit behandlade de senaste månaderna har jag aldrig blivit behandlad av en arbetsgivare. Så jag väljer att markera genom att sluta, och visst, arbetsgivaren bryr sig väl inte om det. Men för mig är det en viktig markering, jag ställer inte upp på vad som helst så därför valde jag att säga upp mig och flytta. Som ensamstående med en katt ligger hela världen öppen för mig och som operationssjuksköterska är det inte svårt att få jobb.

Den 16:e maj, då är det bye bye. (Och som saker har strulat för mig idag med försvunna paket som vi har fakturerats för, trasiga instrument och andra tillbehör som är slut hos leverantör så är jag ganska glad att lämna mitt ansvarsområde bakom mig också.)

›› 50/100 #blogg100

 

%d bloggare gillar detta: