Kategori: om vardagen

Fem, fyra, tre, två, ett och stressen med endagsledigheter

Endagsledigt, kan vi skrota det? Jo, det är skönt att vara ledig en dag mitt i veckan, men jag hade hellre varit ledig två dagar. Varför? Att vara ledig en dag gör mig stressad och jag får inte den vila jag behöver. Allt som jag inte har gjort för att jag jobbat de senaste dagarna ska klämmas in på denna lediga dag, ofta resulterar det i att jag inte gör något alls, att jag sover halva dagen och sen ligger på soffan andra halvan. Om jag blir utvilad av detta, svar nej. Mår istället av dåligt av alla saker jag borde ha gjort.

Idag var dock annorlunda, jag har gjort flera saker – men inte alla – som jag planerat. Denna stress jag upplever av endagsledigheter, jag tror att det är en rest sen sommaren då jag blev sjukskriven för stress och depression. Eller nej, jag vet det.

Äsch, vi tar en lista istället för denna deppighet…

Fem saker jag alltid har i mitt kylskåp är Pepsi Max, vatten, bordsmargarin, ketchup och buljong.

Jag kan inte vara utan dessa fyra saker: Pepsi Max, iPhone, glasögon/linser och dator.

Tre saker jag inte äter är blodpudding, lever och mintchoklad.

Att gå i mål och träning är två saker som gör mig glad.

Fuldans är en sak som jag gör flera gånger i veckan.

››44/100 #blogg100

Hur ska jag veta vad jag behöver?

Jag kanske tror att jag behöver de där lediga dagarna då jag inte gör något, men ibland undrar jag om det verkligen är så. Jo, min hjärna behöver vila, men ibland blir inte vilan så effektiv som jag skulle behöva. Detta trots att jag inte gör något på de lediga dagarna och kanske är det just det som är problemet. Men hur ska jag då kunna veta vad jag behöver för stunden? Ibland behöver jag verkligen de där dagarna då jag verkligen bara ligger på soffan eller sängen, men ibland så behöver jag något annat. Jag har inte lärt mig än att veta vad det är jag behöver. En helt tom dag eller en dag med någon form av aktiviteter och i så fall, vad för aktivitet och hur mycket av den.

Dag två av ledighet och denna gång har ledigheten inte alls givit mig den återhämtning som jag så väl behöver. Visst, jag har inte varit helt sysslolös eftersom jag igår var på spinning på kvällen och idag var ut och sprang, men ändå… Jag har känt mig apatisk och nedstämd, kan inte riktigt förklara, och känslan har funnits där redan när jag vaknat. Jag har längtat efter något som jag inte vet vad det är. Att må bra kanske.

Hur som helst, på tal om något helt annat. Min dag. Något storkok för att få ihop matlådor har det inte blivit, får bli soppa på jobbet i helgen (till middag blev det hämtmat – sushi). Och löpturen. Vad ska jag säga om den? Senaste gången var inte kroppen med mig, denna gång var inte huvudet med mig. ”Lurade” huvudet med att springa två lyktstolpar och gå en (måste börja springa oftare för att hitta tillbaka till den bra känslan). Sen kom jag in och hamnade på soffan och råkade visst sova ett par timmar. Jaha, ja, men det var ju bra. Eller inte. Min dag avslutades med en fånig film, men ack den var för fånig. Ville se en fånig film och valde därför en med Adam Sandler, Just go with it, jag kan inte rekommendera den.

›› 39/100 #blogg100

Skicka ett meddelande till Någon

Trött efter en nästan sömnlös natt och jobbig dag på jobbet, så tog jag mig i kväll till biblioteket för en föreläsning med Micael Dahlén.  Han började föreläsningen med att säga att vi skulle ta fram våra mobiler om vi hade stoppat undan dem och skicka ett meddelande till någon. Att berätta till exempel att personen var fin i håret, eller att vi tyckte om dem, eller något annat som en kanske tänker dagligen men som aldrig sägs.

Jag skickade inget meddelande. Men jag tänkte på något jag läste för inte så länge sedan…

You make my cardiac muscle pump blood
through my vascular system really quickly.

…och funderade på att skicka det till Någon. Men det kunde jag inte göra. Jo, kunde, men det vore bara dumt.

Ack mitt stackars hjärta, bäst att vi istället tränar och låter blodet pumpa snabbt på det viset än att tråna efter någon som aldrig kommer bli min.

›› 37/100 #blogg100

Reklamera min familj, är det möjligt?

Fick ett sms av min syster idag, inget ovanligt i det. Det var ett fotografi av saker som hon fått från min styvmor som tillhört vår far. Saker som det är tänkt att vi tre syskon ska dela upp, några klockor, ett par manschettknappar, en gammal systemkamera. Och allt jag kan tänka på att nu blir det mer bråk med vår bror. Så. Jäkla. Trist.

Jag sa redan för länge sedan att jag inte ville ha någon klocka, att det var bättre att det gick till killarna i familjen (son, sonson, dotterson). Och jag står för det fortfarande, att jag inte vill ha någon. Nu är det mer än tre klockor och min syster tycker jag borde fundera över om jag verkligen är säker på min sak. Men jag känner verkligen att jag inte orkar ta striden. Eller strid, min bror tycker vi kan lotta om sakerna förutom en av guldklockorna som vi redan hade bestämt att han skulle ha. Instinktivt känner jag att jag inte vill lotta om pappas saker, det känns inte rätt.

Tycker det är så tråkigt hur det har blivit mellan oss systrar och vår bror, att vi står på olika sidor. Att han inte vill ha någon kontakt med oss för att vi så är hemska och inte hade någon kontakt med vår mor, när det var hon som kastade ut mig och sa upp kontakten. Det var inte jag. Tycker det är så tråkigt att jag sörjer min bror som han vore död, eftersom vi inte ens kan ha en hövlig relation. Jag tycker det är synd att våra föräldrar var som de var och att vi för problemen vidare men på annat vis.

Äsch, kan jag inte få reklamera mig själv också. Orkar inte.

›› 36/100 #blogg100

Tröttheten

Den förlamande tröttheten slog klorna i mig när jag kom från jobbet idag. Och då har jag ändå inte haft en på något sätt ansträngande dag, snarare tvärtom. Mindre ingrepp som inte kräver så mycket tankeverksamhet. Trots detta var jag tvungen att lägga mig på soffan och sova lite när jag kom hem. Tuppluren må varit skön men jag är lika trött ändå, ska bli skönt att krypa ner i min underbara säng.

Dagens planerade träningspass blev inte av, men däremot en promenad. Bättre än inget alls.

›› 35/100 #blogg100

%d bloggare gillar detta: