Avslagen. Trött. Ledsen. Tankar som fortfarande far hit och dit. Skuldkänslor för att jag åt fel saker, skuldkänslor som i vanliga fall skulle ha gjort att jag åt helt fel saker igen. Men inte idag. Det SKA INTE bli så idag!
Många tankar om barndomen, om det lilla jag minns av det som hände innan skilsmässan. Många tankar om det som hände efter, i synnerhet den 18:e augusti 1990. Många tankar om varför jag inte dög, varför jag var ett misstag. Fast jag vet ju att det inte beror på mig, det är hon som är sjuk, inte jag som inte duger. För jag duger, även om jag ofta har otroligt svårt att förstå det. Finns så många andra bidragande orsaker till varför jag tycker att jag inte duger, allt är inte hennes fel.
20 år. Jag var 14. Nu är jag 34. Skrämmande.
Dags att sätta fart kanske, sitter fortfarande i nattlinne och klockan är 12. Måste få lite saker gjort, kan inte inte sitta här. Sätta på en ”glad” spellista på Spotify, kanske det kan vända humöret åtminstone lite. Försöka går ju.