Eller en halv dålig dag. Nej, det är inte särskrivet. Det var inte en halvdålig dag, det var en halv dålig dag. Första halvan var ok, inte bra men ok. Andra halvan var dålig, usel och jobbig. Det slutade med att jag hade en hemsk huvudvärk som inte gav med sig i första taget. Försökte sova ett tag när jag kom hem men icke, den var kvar efter jag hade vilat. Så jag åkte och handlade, ute var det sol. Nej, huvudvärken tyckte inte om det, mådde riktigt illa när jag kom hem. Mitt huvud skriker, ÄT MÄNNISKA, ÄT! Ge mig onyttigheter, ge mig glass, ge mig chips, ge mig choklad, köp en pizza! Men nej, jag ska inte.
Så nu går jag och mitt huvud och lägger mig istället.
Jag kom ut och sprang mitt pass idag, trots att både kropp och huvud skrek i protest. Kroppen: Men vad gör du människa, varför tar du på dig löparkläderna?! Har du redan glömt att du stått på tre operationer idag och bara suttit ner på din lunch? Känner du inte…
Jag blir så trött på min kropp som återigen tycker det är dags att blöda! Jag orkar inte, jag är så trött på det här och humöret sjönk rejält när jag förstod att det var dags igen. ...samtidigt så kanske jag borde vara glad att jag fick 16 blödningsfria dagar.…
Jag unnade mig en semla idag, det hade jag planerat sedan länge. Eller nej, inte unnande, jag tycker inte om det ordet. Jag valde att äta en semla idag och att inte ha några skuldkänslor därefter. Jag höll mig ändå inom min kostplan både när det gällde kolhydrater och kalorier,…
