Jag ska springa Tjejmilen igen efter ett uppehåll på ett år. Förra året blev det inget eftersom jag jobbade och min svåger fyllde år så därför ville inte heller min syster springa. Men i år är det återigen dags. Eftersom jag sprang Women’s Health Halvmaraton så fick jag ett erbjudande, anmäl dig och få en funktionströja på köpet. Sagt och gjort, en anmälan skickades och idag damp det ner en tröja. Inte för att jag behövde en till löpartröja, men den ska nog få plats i träningsgarderoben ändå.
(En liten parantes om något helt annat. Idag tog jag ett första steg, oklart om det leder någon vart. Det komiska i det hela är när jag precis kollade mitt horoskop på Spray så står det på dagens: Använd denna energi till att ta ett första steg. Här visserligen taget ur sitt sammanhang men ändå, ett litet roligt sammanträffande.)
En fundering som ständigt rör sig i mitt huvud är om jag måste ge upp tanken på att springa ett marathon i år. Min fot känns bättre en dag för att dagen efter göra mer ont igen. Börjar mer och mer tro att jag dragit på mig en stressfraktur på metarsale…
Min fot vill inte samarbeta och bli bättre! Känner stressen kommer krypande inför maran men om jag så ska krypa över mållinjen så ska jag få min medalj. Foten mår bättre nu på kvällen, vet inte om det beror på att jag lindade foten idag eller att jag ökat upp…
Jaha, så tog det stopp. Jag som för några minuter sedan hade en massa tankar jag ville få ner och har helt plötsligt inga kvar. Känner mig helt handlingsförlamad och har nog suttit och tittat på skärmen i 10 minuter utan att få ner ett ord. Ute regnar det och…
