Ledig dag med inga planer på förhand, jag behöver verkligen dem. De där dagarna då det faktiskt inte gör något om du ligger i sängen till klockan 12 och sen sitter i nattlinne till långt in på eftermiddagen eller tills det är dags att gå och lägga sig igen. Jag hade visserligen en plan för dagen och det var att ringa boka tid hos frisören, men det glömde jag visst bort.
Jag låg inte i sängen till 12 idag, men det tog ett tag innan jag förflyttade mig till soffan. Och jag tog mig faktiskt ur nattlinnet idag eftersom jag tog mig ut på promenad vilket jag verkligen behövde för att rensa bort jobbiga tankar och känslor. Fick ordinationen när jag var sjukskriven för stress och depression att ta en promenad på minst en timme varje dag, något jag inte följde men som jag fortfarande ibland tar till när tankarna strävar åt fel håll.
Mina tankar idag levde i det förflutna och hos mina två stora demoner som format mig till den jag är idag. Min uppväxt och mina föräldrars problem. Den ofrivilliga barnlösheten. Jag har funderat på vem jag skulle vara om jag sluppit sorgen och smärtan, hur skulle mitt liv ha sett ut. Men de är en del av mitt liv som jag aldrig kommer ifrån, de har gjort mig till den jag är idag och det kan jag inte ändra på. Under promenaden så försökte jag, och lyckades till viss del, att vända mina tankar framåt utifrån de förutsättningar jag har. Försökte se min målbild, att jag lyckas med mina utmaningar och mår bra. Att se ljuset som finns där ute.
Men jag undrar och kommer nog alltid att undra hur mitt liv kunde ha sett ut om om inte fanns. Hade jag varit lyckligare? Hade jag mått bättre? Kommer aldrig få svar…
›› 11/100 #blogg100