I morgon är det måndag igen, en ny vecka, och jag ska jobba igen. Egentligen första gången på tre veckor, man kan nästan bortse från de tre dagar jag jobbade vid jul. I morgon är det vanligt operationsprogram och inte jourtid. I morgon är ska man stå där och ha ett fungerande huvud igen. Om jag ser fram emot det? Nej, det kan jag inte påstå. Men å andra sidan vet jag att det inte blir bättre av flera dagar hemma.
Tog en promenad idag och tog svängen förbi minneslunden där pappas ljus fortfarande brann. Hade med mig ett värmeljus också som jag tände. Här hemma brinner ljus för honom också, har gjort största delen av tiden. Nu ska jag bara hitta en ram som passar till hans fotografi också.
Men nu sängen…så jag orkar med vardagen.