Ska det verkligen vara så här?!? Jag är förkyld. Igen!! Först två veckor i januari, sen fyra veckor februari-mars, och nu. Igen?!
Näsan rinner, huvudet känns tungt och halsen gör ont. Blä säger jag bara. Blä. Hoppas det håller sig på det här stadiet bara, har verkligen inte råd med fler sjukdagar nu efter att ha haft det tre månader i följd.
För övrigt, hipp hipp hurra för mig idag. Jag ”firar” tre år på Twitter.
Plattor
Igår tog jag en långpromenad förbi MediaMarkt, Plantagen, Bauhaus, OnOff och Ikea, det enda jag kom hem med var dock en sopkvast, påsar och batterier. Men jag klämde och kände lite på en kamera på MediaMarkt och jag hittade golvplattor till balkongen på Plantagen. Ser fram emot sköna dagar på balkongen när jag väl gjort rent och fått dit dem, sen ska det förstås köpas lite blomlådor också.
Och när vi ändå är inne på ex och pratar så misstänker jag att exmannen är inne på viktbloggen och läser igen. Han var ju där det korta taget då jag hade min ”personliga” blogg där, men eftersom jag då bad honom i ett inlägg att sluta läsa så försvann han därifrån. Nu har han bytt land och kanske tror att jag inte vet om det, men eftersom jag är en snok och har luskat reda på det, så misstänker jag att han är där igen. Men ok, viktbloggen kan han väl få läsa men om han nu ska göra det, varför kan han då inte skriva ett svar på det meddelande jag skrev till honom på Facebook för evigheter sedan? Men men…
…har uppdaterat måtten borta på viktsidan. Gå dit och titta vet ja!
Sur och vresig finns det risk för att jag är i natt, och jag vet precis varför. Eländet är på väg och jag har de senaste dagarna gått med en irriterande mensvärk, så som det alltid är efter en kur med PrimalutNor. Hatar detta! Men men, det är snart över, bara att härda ut.
Dags för lite Ipren och sen duschen…
Är inte ofta jag gråter på jobbet men inatt blev det bara för mycket. Var tvungen att gå och sätta mig i det stora personalrummet och få släppa ut tårarna som brände innanför ögonlocken.
Varför tårar? En anledning var ”taggig” personal och patienter. Inte så konstigt att patienterna var det med tanke på att de redan hade väntat hur länge som helst på att få träffa doktor när jag började mitt pass. En annan orsak var att det gick så himla långsamt och att jag hade många patienter (17-22 st) hela natten. Men den största anledningen till att tårarna kom var mina jäkla hormoner. Känner mig helt upp och ner och jag hatar det!!
Men en sak är säker, det är pinsamt att ha patienter som kommit vid 23-tiden och som ännu inte har träffat läkare när jag går hem vid 7:30!!
Nu ligger jag i sängen och ska sova, struntade i att äta frukost som jag i vanliga fall gör. Hoppas att vakna på bättre humör.
Bara en natt kvar…
