Månad: februari 2010

Prövar nå nytt

Ni som brukar ”hänga” här vet att jag den senaste tiden varit trött på utseendet på hoppfull.nu, därför tar jag nu och provar denna layout ett tag…åtminstone tills jag hittar något annat (eller mot all förmodan får lust att snickra ihop något själv).

Jaha ja, vad ska jag skriva mer? Kanske något om gårdagen? *ler*

Ok då.

Gårdagens fikadejt var otroligt mycket bättre än den jag var på förra lördagen. Dels för att jag faktiskt såg fram emot att träffa denne person och dels för att jag kände mig piggare (min förkylning är på väg att ge med sig – äntligen). Vet egentligen inte vad jag ska skriva… Han var otroligt trevlig, lättpratad. Men det var något som jag inte direkt kan sätta fingret på, något som inte kändes helt rätt. Visst, det var inte som när jag träffade ”honom”, men det kan nog inget vara. Han är dock den som kommit närmast.Får se om jag träffar honom igen.

Ja ja, vi får se hur det blir.

Nu när allt roligt är över med OS (avslutades fint med en brons på femmilen) så tänkte jag faktiskt hoppa ner i ett bad för att sen försöka komma i säng. En vecka i skolbänken hägrar, måndag till fredag, för att sen avslutas med en lördagskväll på jobbet. Fem tidiga mornar på rad, inte min melodi men jag hoppas att det ska gå bra, om inte annat kommer jag lära mig en hel del. Varför skolbänk? Vidarutbildning genom jobbet.

Hilfe!!!

Ska på fikadejt även denna lördag, denna gång i Gamla stan och denna gång med någon som jag faktiskt tror på. Är nervööööööös! Och har ”tentamage”. Men men, jag hoppas det går bra.

Cuuuuurling

Sitter och tittar på semifinalen mellan Team Edin och Team Martin, hoppas de svenska killarna tar detta! Vid varenda OS, och vid eventuella världsmästerskap som de kan tänkas visa på tv, så blir jag sugen på att börja curla. Tror inte att jag skulle vara särskilt bra på det eftersom strategi och taktik inte brukar vara något för mig, men jag skulle ändå vilja försöka. Min syster curlade då hon var tonåring och jag har ett svagt minne av att hennes lag blev svenska mästare (även om jag tror hon var reserv), detta kan dock vara något jag har inbillat mig helt. Måste fråga henne någon gång om hennes curlingkarriär.

För övrigt är jag inte överens med mitt nya bildbehandlingsprogram, prisas till skyarna av andra men ännu alltså inte utav mig. Saknar mitt PSP X2 och förstår inte varför jag inte får igång det. Hade tänkt lägga in lite bilder men det får vänta….

Omgång 4 pågår, än har jag tid på mig att skriva några mail innan det är dags för sängen. En fördel med curlingmatcher, man hinner pyssla med annat under tiden de pågår.

It’s back!

Bloggen, den är tillbaka! Hurra. Men nu är hela wp-installationen på engelska, får fixa det senare. Ville bara dela med mig några rader från det senaste mailet från fikadejtskillen. Det var det här med att vara självsäker:

Jag kan allt, sy/laga kläder, laga bilar/mopeder/cyklar, bygga om/renovera hus, matlagning/hushållsarbete, allt elektriskt/elekroniskt/mekaniskt, allt med datorer, och en massa annat jag inte kan komma på…

Var tog kvällen vägen?

Somnade visst i soffan och vips så var klockan kvart över ett – hur gick det till?!

Angående fikadejten så vet jag inte riktigt vad jag ska säga. Eller jo. Det vet jag. Tack, men nej tack. Det blir inte några danskurser med denna kille. Ser inte hur det skulle gå till eftersom han inte kunde titta på mig utan att bli illröd och börja stamma. Eller så illa kanske det inte var, men blyg och nervös var han definitivt. Det rimmar lite illa från den självsäkra bilden han målat upp av sig själv via de mail han skrivit. Jag påtalade redan efter det första att det kändes som han inte var ärlig, vilket han dock påstod att han var. Och jag tror säkert han tror på allt det han skrivit. Förresten hann han klämma ur sig en kommentar om allt han kunde och hur duktig han var på allt innan min buss gick.

Så dejten var inte lyckad, kände tidigt att den inte skulle bli det men jag genomled trots detta en timme och en kvart med honom. Usch, vad elak jag är. Men känns det inte rätt så känns det inte rätt.

Det positiva med lördagen var att jag träffade min gamla vän P på bussen till stan, första gången jag träffat honom sen jag flyttade (han bor i grannhuset). Det fick mig att tänka på gamla (goda) tider då han och jag umgicks, den tiden jag träffade exmannen bland annat. Så ikväll har jag snokat och luskat fram att exmannen lämnat landet mer söderut i Europa och nu mera bor i en stad i USA som jag alltid velat besöka. Åter igen sörjer jag hur vår relation blivit, eller blivit – vi har ingen kontakt alls. Snart 3 år sen sista mailet från hans sida…

Men nu sängen. Trots att jag sovit hela kvällen kommer jag somna så fort jag lägger huvudet på kudden. Förkylningen tär på krafterna, har dessutom varit småfebrig hela dagen. 🙁

%d bloggare gillar detta: