Månad: juli 2009

Du är den viktigaste personen i ditt liv. Om du inte själv är lycklig kan du inte göra andra lyckliga. Se till att få lite egen tid och låt dina tankar vila tillsammans med dig.

Uppgift nummer två, att planera in tid varje dag då du gör något för dig själv, viktigt att göra detta varje dag. Stunderna bör vara i åtminstone i 20 minuter, exempel: drick en kopp te och ät en bulle, se ett tv-program du spelat in eller ta en promenad runt kvarteret.

Inte så svårt för mig att hitta stunder varje dag som jag har för mig själv och då jag kan göra saker för mig själv. Som singel och barnlös så finns det oftast tid före och efter jobbet att till exempel se ett program jag spelat in, som idag då jag såg So you think you can dance. Eller massagen efter träningen idag, tid för mig själv då jag fick tid att fundera över saker och ting som pågår i mitt liv och hur jag skulle vilja att livet utvecklade sig (och även vad jag skulle kunna göra att få livet in på den väg jag vill att det tar).

Lediga dagar har jag ju trots allt några av också, även om det ibland känns som livet bara går ut på att jobba. De lediga dagarna ger oftast många möjligheter att göra något för mig själv.

Att le är positivt. Ett leende ger en positiv början på alla samtal och möten. Det har en uppmuntrande inverkan och problemen blir lättare att ta itu med. Pigga upp dig själv med ett leende!

Igår var första dagen, den första uppgiften – att le åt alla som förtjänar ett leende. Exempelvis mot busschauffören, när du svarar i telefon. Att komma ihåg är att leendet måste vara äkta och att vara uppmärksam på gensvaret hos personen du ler mot.

Hur det kändes att le hela dagen? För mig är det egentligen ingen skillnad, jag ler mycket redan som det är, det är sån jag är. Även om jag mår dåligt så möter jag oftast mina medmänniskor med ett leende och dessa leenden är oftast äkta. Visst, jag avfyrar ett och annat ”ICA-leende” ibland, men igår ansträngde jag mig att le äkta hela dagen och jag tror att jag lyckades. Och de flesta leenden besvarades, även från de patienter jag mötte igår som hade ont. Jag tror nog att jag uppfattas som en ganska glad person av de personer som inte känner mig så bra. De som känner mig bättre, de som jag har öppnat mig för, vet nog att jag har en del mörkt och tungt som jag går och bär på, så även om jag verkar glad kanske jag inte alltid är det.

Så det kändes naturligt för mig att le, det kändes naturligt och det fick mig att bli glad.