För ett år sedan lämnade mitt lite knytt mig, men egentligen hade knyttet lämnat mig tidigare. Det var bara den tomma hinnsäcken kvar, nu blödde jag ut den med medicinsk hjälp. Missfallet var ett faktum. Mitt lilla knytt ville inte stanna hos mamma.
Jag har någon gång fått kommentaren att det var tur att jag fick missfall eftersom jag inte längre är tillsammans med katternas fd husse, men hur kan det vara tur. Visst, det hade varit tungt att vara ensamstående mor men jag hade klarat det. Jag har också några gånger fått kommentarer som att det var tur att jag och exmannen aldrig lyckades få barn, trots alla tunga år då vi kämpade. Men utan de tunga åren, vem vet, det kanske hade fortfarande varit vi.
Ibland är den ofrivilliga barnlösheten närmare, idag är en sån dag.
Avslutar med en favorit.