Etikett: Tjurruset

2014 – en träningsårskrönika. Typ.

Januari

Torsby

Jag var på skidhelg med Topphälsa på Selma Spa, eftersom det inte var någon snö (även om det snöade den helgen) så åkte vi till Torsby för att åka i skidtunneln. Första gången jag stod på ett par skidor sedan jag var typ 12 år gammal.

Februari

Tjejvasan

Jag åker Tjejvasan – #projekttjejklassiker2014 är igång! Hur det var? Jobbiga timmar då jag funderade på varför jag ger mig in i så dumma saker. Men i mål kom jag! Trött och darrig tog jag denna bild.

Mars

#bbc14

Jag är med på Blogger Boot Camp och tränar, svettas och har kul med en massa härliga människor. Känner mig ur form och som jag inte har någon kondition alls. Att jag började månaden med en förkylning bidrar förstås, men också att jag verkligen inte är i form.

April

Pärlan!

Jag köper cykel inför nästa del av #projekttjejklassiker2014, det blev en Nishiki Pulse som jag döpte till Pärlan. Jag är ny på det här med att cykla med fastspända fötter men jobbar på att våga cykla utan att få panik över tanken att inte komma loss när jag ska.

Maj

Rullskidorna

Pärlan och jag tuffar på och det fungerar bättre och bättre. Och trots att jag inte har något lokalsinne så vågar jag mig på rundor längre och längre från hemmet. Denna månad köper jag dessutom rullskidor men lovar mig att inte åka innan jag klarat av Tjejvättern. För om cykla är lite läskigt så är ju rullskidor helt livsfarligt! 🙂

Juni

Tjejvättern

Dags för Tjejvättern som jag egentligen skulle ha cyklat tillsammans med min syster, men tyvärr tar hon bort blindtarmen två veckor innan och får inte cykla. Hon följer ändå med till Motala eftersom jag annars inte hade kommit dit.

Jag ondgör mig över hur långt loppet är, helt galet långt säger jag till min syster. Jag startar i spöregn men sen blir vädret bättre och jag tar mig i runt och i mål – andra delen av #projekttjejklassiker2014 avklarad!

Juli

Vansbro Tjejsimmet

I juli är det dags att hoppa i plurret och klara av del tre i 2014-års projekt. Har inte tränat alls inför detta men tänker att det är ju bara en kilometer och det klarar jag ju. Och det gjorde jag också, tyckte inte alls det var så farligt och bestämmer mig för att simma Vansbrosimmet nästa år.

Augusti

Midnattsloppet

Jag bor på hotell och springer Midnattsloppet, årets roligaste lopp om du frågar mig. I år var jag verkligen otränad när det kom till löpning men aldrig att jag missar detta lopp. Nu passade det dessutom bra eftersom jag ändå var i Stockholm för att sälja min lägenhet, för augusti är även månaden jag lämnar Yttre Bortre och blir dalkulla.

September

Lidingö Tjejlopp

Jag gjorde det! #projekttjejklassiker2014 är slutfört i och med Lidingö Tjejlopp. Loppet i sig var hemskt, hade ju knappt tränat någon löpning alls detta år. Kändes en smula overkligt att jag nu var klar med min Tjejklassiker och trots att jag var glad så kände jag mig missnöjd för att jag inte hade satsat så mycket på det som tanken var från början.

I september sprang jag även Tjejmilen tillsammans med syrran, hade precis som förra året nyligen varit förkyld (eller var fortfarande), så jag gick över halva loppet. Hoppas jag kan hålla mig frisk till nästa år.

Oktober

Innan Tjurruset

Oktober innebar Tjurruset, mitt andra. Lera, lera, lera – vad mer kan man säga om detta lopp?! Kul var det men så jobbigt! Maria följde med och var min chaufför på vägen hem, något som verkligen uppskattades! Tack Maria! <3

November

Tunnelloppet

Årets sista lopp –  Stockholm Tunnel Run! Även denna gång var det jag och syrran som tog oss till Stockholm för att springa tillsammans. Eller tillsammans och tillsammans, hon startade cirka en timme efter mig och även om vi hade startat tillsammans så är ju hon snabbare än vad jag är. Tunnel Run var ett roligt lopp och det var första gången jag använde min GoPro-kamera men jag har ännu inte redigerat ihop någon slags film.

December

Gott Nytt År!

December är månaden då jag började min träning inför nästa års projekt – #projektsthlmmarathon2015. Jag börjar på gym och försöker förutom tre löppass per vecka även få in minst två pass styrka. Jag börjar även projektet att gå ner i vikt eftersom mina knän kommer tacka mig när jag springer mitt första marathon.

Jag avslutar året med en kvällslöpning ner till Vasaloppsmålet, som en del i vecka 5 av mitt träningsprogram inför Stockholm Marathon.

Gott Nytt År!

Min medalj och jag är på väg i säng

20131006-220039.jpg

Nej, riktigt så illa är det inte – medaljen får ligga kvar på köksbordet. Idag var alltså dagen då årets utmaning avklarades och jag fick den efterlängtade medaljen runt halsen efter tio fruktansvärt jobbiga kilometer. Så. Himla. Kul. Jag skämtar inte, det var verkligen kul. Sen jag kom hem i eftermiddags så har jag och min medalj bland annat legat på soffan och tagit igen oss (inte för att jag förstår varför medaljen behövde ta igen sig) och sen har vi även ätit pizza och tagit ett bad. Medaljen fick dock nöja sig att bada i köket, den var lite lerig, medan jag tog ett ordentligt skumbad. Självklart med Pepsi Max och smågodis på en pall bredvid.

Hur jag mår nu? Ja, hade det inte varit för smågodis och pizza hade det varit bättre. (Kan någon påminna mig om hur illa jag mår efter sådant frosseri så att jag inte gör det igen.) Annars så är jag smått euforisk och kanske (tidigare) en smula manisk efter dagens lopp och gyttjebad. Lite blåmärken på knäna men annars inga krämpor, får se hur jag mår i morgon. Men nu sängen, dödstrött. Hade tänkt lägga mig tidigare men så ringde en vän och undrade hur det hade gått, råkade prata bort 90 minuter.

Skriver mer om loppet (och de tre andra som jag inte redovisat för) i morgon då jag tack och lov är ledig.

Making myself awesome…eller något sånt

20130209-210236.jpg Tycker om startbilden i min löparapp 10K Runner, från soffpotatis till löpare. Jag kanske inte låg på soffan när jag började följa programmet, men jag hade inte sprungit sedan Topploppet i september så det var lite kämpigt att komma igång.

Jag är ju rätt ny med det här att springa. Med medfödda knäfel som krävt operationer så har det varit lätt att skylla på mina knän så fort det var dags att springa i skolan. Att jag sommaren 2010 skulle börja springa var alltså otippat, men jag hade bestämt mig och med nyinköpta skor så gav jag mig ut första gången….och trodde jag skulle dö. Jag körde ett program där första rundan bestod i att man skulle jogga långsamt i en minut, sen gå raskt en minut och göra det tio gånger. Jag trodde ärligt talat att jag skulle dö de där minuterna, jag räknade sekunderna och orkade knappt springa/jogga en minut. Det. Var. Hemskt. Men jag fortsatte envist med programmet som löpte under fyra veckor. Jag kommer inte ihåg hur länge jag hade hållit på när jag en dag kom in var och förvånad över att jag faktiskt tyckte det var kul. Kul?! Jag?! Tycka om att springa?! Jo, men så var det, jag tyckte om det.

När jag började springa 2010 så vägde jag runt 78 kg, när jag började springa i år vägde jag 88 kg och det har märkts. Kroppen känns tyngre och även om jag inte trodde jag skulle dö vid första passet, utan snarare att det gick riktigt lätt, så märks det att jag väger mer. Det jobbar jag ju på och idag väger jag 85,6 kg, på väg åt rätt håll. 🙂

Årets stora utmaning blir Tjurruset i oktober och jag ser verkligen fram emot det!

Nr 18 av #blogg 100.

Att inte falla i alla hål

Som jag skrev igår så föll jag i ett hål. Som tur var så är verkar det vara ett grunt hål, eller så lyckades jag grabba tag om kanten och på så sätt hindrat ett fall ända till botten. Idag känns det bättre, har försökt vara aktiv och inte tänkt för mycket. Kanske inte rätt väg att gå, men just nu är det den jag väljer att ta.

När jag faller i dessa hål så brukar vanligtvis kosten bli lidande. Denna gång har jag kämpat hårt för att inte falla även i det hålet, men när ICA skyltar med Pågens Gifflar precis innanför dörren så blev det tufft. Det vanliga är att jag genast skulle ta två påsar på en gång och stoppa i korgen, fortsätta in i affären, plocka ner smågodis eller chips i korgen för att sen avsluta med glass. Det här har hänt många gånger, men inte igår – men det var tufft. De gamla vanorna är djupt rotade och jag har alltid ätit när jag mått dåligt. Alltid.

Men jag skötte mig inte helt, men om man jämför hur det kunde ha varit så har jag verkligen lyckats. Jag åt 25 gr tortillachips på kvällen, jag hade mer hemma men den stora vinsten är att jag bara åt det jag mätt upp. Istället för att äta har jag tittat ifatt de serier som jag tittar på, tagit promenader, gosat med missarna och tittat på Biggest Loser.

Jag har också funderat på hur jag ska göra med Tjurruset – ska jag eller ska jag inte?! Jag hade ju tänkt springa Tjejmilen i år igen, men eftersom min systerdotter ska gifta sig samma dag så faller det loppet bort. Nu kan man inte jämföra Tjejmilen med Tjurruset precis, även om Gärdet vid förra årets Tjejmil var en leråker. Jag har tittat på filmer från Tjurruset och jag blir verkligen sugen på att prova! Jag kommer ångra mig om jag inte anmäler mig, men jag tror att jag kommer ångra mig om jag anmäler mig också. Så hur göra?! Än finns det platser på söndagen, extradagen som det lagt till eftersom intresset varit så stort.

Se film från Tjurruset 2012 i Åkersberga. Filmen nedan är från Tjurruset i Karlstad. Visst ser det kul ut!!

Nr 12 av #blogg100

%d bloggare gillar detta: