Kategori: om vardagen

Ännu en trist dag snart till ända

by  on  in om vardagen • 0 Comments

Ännu en slö dag snart till ända, bara lite melodifestival och skidor kvar – sen är det äntligen dags för sängen igen. Ja, jag är trött. Ja, jag är slö.

Så inte så mycket har hänt här, varit en tur till Willys, spelat lite spel och surfat på iPhonen, småslumrat framför skidskyttestafetten där mina favoriter Tyskland tog silver.

Hittade följande lilla uppmaning på Fb, gilla om du ser det. Jo, jag såg det. Hade eländet på väggen i min förra lägenhet och kom mig aldrig för att måla över det (men jag misstänker att killen som köpte lägenheten utav mig gjorde det rätt så snart efter tillträde).

gamla1gamla

Så mycket mer händer inte här idag, men i morgon då kanske jag börjar träna igen….eller i alla fall kalibrera min trainer så jag kan börja cykla här hemma. Börjar bli dags att rycka upp sig ur denna slöhet som den senaste tidens sjukdom fört med sig.

›› 12/100 #blogg100

Gympaläraren

by  on  in om vardagen • 0 Comments

Idag i sjuksoffan tittade jag på Gympaläraren på SVTPlay och kunde inte låta bli och tänka tillbaka hur det var med gymnastiken när jag gick i högstadiet. Eller idrott tror jag det hette då (gick ut nian år 1991). Jag kunde känna igen mig i ett fåtal saker, till exempel det där om att alltid bli vald sist när det skulle väljas lag. Med mina medfödda knäfel som jag dessutom redan hade opererat ett antal gånger så var jag ju inte direkt högvilt som jagades. (Fast det ändrade sig faktiskt lite mot slutet av högstadiet då jag började träna volleyboll på fritiden och till och med blev vald till skollaget.)

Om jag kände igen mig i något mer? Nej, inte mycket. Jag kan inte minnas att några i min klass skolkade från gympan och jag kan inte heller minnas att några valde att inte byta om. Nej, vi var där och vi var ombytta. Visst gnälldes det, men vi gjorde som vi blev tillsagda, i ur och skur. Och det här att alla satt med mobiler, läsplattor eller datorer – hmm, ja, sånt fanns ju inte på min tid. Så många som valde att vara stillasittande, som mådde dåligt. Jag blev ledsen.

Ett bra initiativ. Verkligen. Om det hjälper några så är det positivt, men en skola i Sverige är inte tyvärr inte alla.

›› 9/100 #blogg100

Jahopp, uttråkad är jag

by  on  in om vardagen • 0 Comments

Efter två dagar i sjuksängen/sjuksoffan är jag så uttråkad – jag är inte bra på att vara sjuk. Sover lite, tittar lite på tv, tittar mobilen lite. Idag gjorde jag en utflykt till ICA (tog bilen) och var helt slut efter det, så då sov jag lite till. En klar nackdel med ensamheten är att ingen går och handlar åt en när man är sjuk. Det finns några jag skulle kunnat gjort det åt mig, men när jag bara vill ha onyttigheter så vill jag helst göra det själv. För ja, det blir onyttigheter när jag är sjuk.

Det jobbigaste just nu, när det kommer till att jag är sjuk, är att min kroniska hosta är värre än vanligt. En fördel med att jag hostar så jag kräks är att jag hostar upp de onyttigheter jag stoppar i mig. Inte allt visserligen men en hel del. Nu tänkte jag äta glass och titta på Ski Tour Canada. (En fördel med att äta glass när hostan är så besvärlig som den är nu och jag dessutom har ont i halsen, glassen kyler på vägen upp också.)

›› 8/100 #blogg100

Vurpor i Risberg

by  on  in om vardagen • 0 Comments

Så här en vecka efter Öppet spår kom febern ifatt mig och jag har legat hemma i sängen eller på soffan hela dagen. Vakna stunder har jag bland annat roat mig med klipp som det nedan…eller roat mig är kanske fel ord, förfasat mig. Jag gick i den där backen eftersom en av mina stora svagheter är just att våga åka ner för denna sorts backar där spåren lyser med sin frånvaro. I måndags var det dessutom vallar med lössnö som folk ”fastnade” med skidorna i och därför föll. En skillnad var dock att det inte alls var lika mycket folk när jag var där, så egentligen borde jag ha provat att ta mig ner på skidor istället för till fots. Men, jag är en fegis. (Gick förresten i två backar till.)

För övrigt har jag börjat programmera om min hjärna, från att tänka ”30 mil är längre än vad jag har hem till Enköping” till ”det är bara 30 mil”. För är det är ju faktiskt bara 30 mil! :O

›› 7/100 #blogg100

Första söndagen i mars

by  on  in om vardagen • 0 Comments

160306

Vad vore Vasaloppet om man inte fick följa Rickard Olsson plus kamerateamets färd från Berga by till Mora. Det är helt klart det bästa med hela Vasaloppet! Förra året var jag ner till målet och såg när de åkte i mål, men i år kände jag mig fortfarande inte pigg, efter mina egna nio mil i måndags och mina 19 km i Stafettvasan i fredags, så de blev att se dem hemma från soffan istället. Jag har följt dem hela dagen!

Är så imponerad över alla kämpar som tog sig i mål idag, varav alla förresten var snabbare än jag var i  de perfekta förhållanden som var i måndags. Ja, jag är långsam jag. Hade jag åkt idag hade jag inte tagit mig i mål, så är det. Men någon gång kanske, men då har jag några saker som ska klaras av först…men mer om det när jag orkar skriva ihop ett race report.

Nu ska jag ta min förkylda kropp i säng och förhoppningsvis mår jag bättre i morgon så jag kan gå och jobba.

›› 6/100 #blogg100