Mitt i natten. Oftast d\u00e5 jag hamnar h\u00e4r, framf\u00f6r tangentbordet och datorn. Den h\u00e4r kv\u00e4llen blev inte precis som jag hade t\u00e4nkt mig, min plan var att titta p\u00e5 n\u00e5got true crime-program och sticka lite. Inte l\u00e5ta mina tankar fara iv\u00e4g, som de s\u00e5 l\u00e4tt g\u00f6r. <\/p>\n\n\n\n
Jag vakade av i morse efter en extranatt, en enkelnatt. Mina vanliga f\u00f6rberedelser inf\u00f6r ett nattpass blev d\u00e4rf\u00f6r inte av. Jag som brukar sitta uppe l\u00e4nge natten innan och sen sova hela dagen, det som jag l\u00e4rt mig fungerar b\u00e4st, hade g\u00e5tt och lagt mig tidigt kv\u00e4llen innan och sen g\u00e5tt upp vid halv \u00e5tta p\u00e5 morgonen f\u00f6r ett l\u00e4karbes\u00f6k. Natten blev som tur var relativt lugn, f\u00f6rutom en patient som kom upp fr\u00e5n akuten p\u00e5 morgonen s\u00e5 hade vi inte m\u00e5nga operationer. Var \u00e4nd\u00e5 tr\u00f6tt n\u00e4r jag kom hem och kom i s\u00e4ng relativt direkt… Sov dock inget vidare, oroligt och med mardr\u00f6mmar. Jag skyller mardr\u00f6mmarna p\u00e5 min doss\u00e4nkning av min antidepp, men vad vet jag – dr\u00f6mmarna kan lika g\u00e4rna bero p\u00e5 n\u00e5got annat.<\/p>\n\n\n\n
Som vanligt n\u00e4r jag \u00e4r tr\u00f6tt, eller nu kanske jag ljuger f\u00f6r mig sj\u00e4lv, s\u00e5 blir jag extra h\u00e5rd mot mig sj\u00e4lv och min inre kritiker ”Brad<\/a>” \u00e4r tyst. Ist\u00e4llet \u00e4r det min r\u00f6st, det \u00e4r jag som \u00e4r h\u00e5rd mot mig sj\u00e4lv. Jag s\u00e4ger ”sanningar” till mig sj\u00e4lv, som jag vill gr\u00e4va min egen grop djupare \u00e4n vad den redan \u00e4r. Som att bekr\u00e4fta f\u00f6r mig sj\u00e4lv att jag inte f\u00f6rtj\u00e4nar b\u00e4ttre, f\u00f6r i dessa stunder d\u00e5 \u00e4r det s\u00e5 jag ser det. Det h\u00e4r \u00e4r n\u00e5got jag jobbat med men \u00e4nd\u00e5 s\u00e5 faller jag ofta tillbaka till detta beteende, s\u00e4rskilt om jag \u00e4r tr\u00f6tt eller n\u00e5got g\u00e5r emot mig. Idag var det b\u00e5de ock, t\u00e4nker inte ber\u00e4tta vad det var som gick emot mig – det \u00e4r f\u00f6r privat – men det \u00e4r n\u00e5got som leder till enorm frustration och t\u00e5rar. Och t\u00e5rarna letar fram andra tankar, oftast tankar som jag tror andra har om mig som jag genast g\u00f6r till mina sanningar.<\/p>\n\n\n\n Hade en s\u00e5dan situation p\u00e5 jobbet i maj. En kollega trodde jag sa n\u00e5got om hen som jag aldrig skulle s\u00e4ga till en levande sj\u00e4l. Jag som alltid mer eller mindre tror (\u00e4ven om jag HAR blivit b\u00e4ttre p\u00e5 att inte lyssna p\u00e5 de tankarna) att andra inte tycker om mig, f\u00f6r hur skulle de kunna det? Hur som helst, detta h\u00e4nde i b\u00f6rjan p\u00e5 ett nattpass och denna kollega var sedan hela natten otroligt otrevlig mot mig, s\u00e5 pass att jag reagerade eftersom vi brukade ha en bra relation d\u00e4r vi bland annat kunnat sk\u00e4mta med varandra. Vid slutet av passet n\u00e4r jag h\u00f6ll p\u00e5 att tv\u00e4tta och kl\u00e4 v\u00e5r sista patient, d\u00e5 vi snart skulle bli avl\u00f6sta, fr\u00e5gade jag hen vad jag hade gjort f\u00f6r att f\u00f6rtj\u00e4na den sortens behandling d\u00e5 jag \u00e5terigen f\u00e5tt otrevliga kommentarer riktade mot mig sj\u00e4lv. Fick som svar att jag var en hemsk person, en backstabber<\/em>, som bara l\u00e5tsades vara sn\u00e4ll f\u00f6r att sedan sticka kniven i ryggen n\u00e4r jag fick chansen. Blev kallad en l\u00f6gnare n\u00e4r jag sa att jag aldrig skulle s\u00e4ga vad hen trodde jag hade sagt, och gav ocks\u00e5 en f\u00f6rklaring till varf\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n P\u00e5 v\u00e4gen hem snurrade en tanke i mitt huvud: ”Tror hen att jag \u00e4r en s\u00e5dan hemsk m\u00e4nniska att jag skulle s\u00e4ga s\u00e5?” N\u00e5 v\u00e4l, min hj\u00e4rna gjorde efter halva v\u00e4gen hem denna fras till: ”Jag \u00c4R en hemsk m\u00e4nniska, jag \u00e4r det, jag \u00c4R hemsk!” Ingen ”Brad” fanns att s\u00e4ga h\u00e5ll tyst till. Det var jag, min r\u00f6st, min sanning. ”D\u00e4r ser du, Maria, vad var det jag sa?!” Jag fortsatte att gr\u00e4va mig djupare och djupare, alla ”sanningar” som jag n\u00e5gonsin sagt till mig sj\u00e4lv – de var d\u00e4r. Jag som aldrig har varit suicidal, trots m\u00e5nga och djupa depressioner, b\u00f6rjade googla om det gick att d\u00f6 av att ta f\u00f6r m\u00e5nga av min antidepp. Det skr\u00e4mde mig! Jag blev livr\u00e4dd och gick och la mig ist\u00e4llet. Jag var b\u00e5de fysiskt tr\u00f6tt och mentalt utmattad efter en natt d\u00e5 vi verkligen hade slitit. Sen alla t\u00e5rar och tankar p\u00e5 det. Det h\u00e4r var \u00e4ven natten d\u00e5 jag hade svimmat p\u00e5 v\u00e4g till jobbet, vilken \u00e4ven det hade bidragit till min tr\u00f6tthet och delvis \u00e4ven till oro.<\/p>\n\n\n\n N\u00e4r jag vaknade var jag relativt utvilad, kommer inte ih\u00e5g om jag skulle jobba en natt till eller inte. Jag kunde nu se nattens h\u00e4ndelser helt annorlunda, det var ju hens tankar om mig som jag l\u00e5tit n\u00e4stla sig in i mitt eget s\u00e4tt att se p\u00e5 mig sj\u00e4lv. Det var inte jag som tyckte jag var hemsk, eller jo p\u00e5 ett s\u00e4tt var det ju det, det var ju hens tankar. Och sj\u00e4lvklart kan jag inte veta vad som f\u00f6regick i min kollegas tankar, men hen s\u00e5g nog inte p\u00e5 mig vidare sn\u00e4llt. Jag tog upp detta med min psykolog n\u00e5gra dagar senare, och hon sa detsamma som jag hade kommit fram till, jag speglade var jag trodde personen tyckte om mig och l\u00e4t det bli min sanning.<\/p>\n\n\n\n S\u00e5 jag har blivit b\u00e4ttre, gr\u00e4ver inte ner mig lika ofta. Har blivit sn\u00e4llare mot mig sj\u00e4lv, har min inre r\u00f6st ”Brad” som jag kan s\u00e4g \u00e5t att vara tyst. Men det finns s\u00e5 mycket som jag har gjort till mina sanningar som kommer fr\u00e5n andra. Jag kan lista mina st\u00f6rsta: min status som reservkompis n\u00e4r jag var liten, den som d\u00f6g d\u00e5 ordinarie b\u00e4stis inte fanns tillg\u00e4nglig, min mor som s\u00e5 enkelt kunde kasta ut mig och s\u00e4ga upp kontakten och till sist min fars alkoholism (jag vet att det \u00e4r en sjukdom), min far som inte ans\u00e5g mig v\u00e4rd att bli nykter f\u00f6r. Sen variationer p\u00e5 samma tema… Som till exempel med min storebror som ocks\u00e5 sade upp kontakten med sin lillasyster. Jag \u00e4r s\u00e5 l\u00e4tt att bara sortera bort, kasta bort och inte ens till \u00e5tervinning.<\/p>\n\n\n\n Inte konstigt d\u00e5 att jag byggt upp mina murar f\u00f6r att skydda mig sj\u00e4lv. Min fasad – alltid en den pratglada och muntra Maria. Mitt trygga fort – mitt hem d\u00e4r inte ens min syster med sv\u00e5ger kommer innanf\u00f6r d\u00f6rrarna (har snart bott h\u00e4r i tv\u00e5 \u00e5r och ingen<\/strong> har bes\u00f6kt mig). Allt f\u00f6r att skydda mig sj\u00e4lv fr\u00e5n att bli s\u00e5rad, f\u00f6r att bli l\u00e4mnad… Ist\u00e4llet blir mina murar h\u00f6gre och min ensamhet st\u00f6rre. Jag tror jag har fr\u00e5gat mig sj\u00e4lv i n\u00e5got blogginl\u00e4gg fr\u00e5n m\u00e5nga \u00e5r tillbaka, n\u00e4r jag egentligen valde ensamheten. Jag ben\u00e4mner ofta min ensamhet som en trygg filt jag kan svepa om mig. (Det st\u00e4mde, h\u00e4r \u00e4r det inl\u00e4gget<\/a>.)<\/p>\n\n\n\n Det \u00e4r s\u00e5 sorgligt…<\/p>\n\n\n\n Under min tid med min senaste psykolog, s\u00e5 jobbade vi mycket p\u00e5 att v\u00e5ga visa mig som jag verkligen \u00e4r f\u00f6r dagen. \u00c4r jag nedst\u00e4md, l\u00e5t andra se det. \u00c4r jag irriterad, d\u00f6lj det inte. Visa hur jag m\u00e5r, oavsett hur jag m\u00e5r. Kan andra inte ta att jag visar mig sj\u00e4lv, hela mig och inte den fasad jag brukar visa dem, d\u00e5 kanske de inte \u00e4r v\u00e4rda att vara n\u00e5gra vars tankar och \u00e5sikter om mig som jag borde ta \u00e5t mig av. Men det \u00e4r sv\u00e5rt, riktigt sv\u00e5rt. Och muren finns d\u00e4r f\u00f6r att skydda mig.<\/p>\n\n\n\n De g\u00e5nger jag st\u00e5r framf\u00f6r min mur, framf\u00f6r barrikaderna, v\u00e5gar visa mig s\u00e5rbar. Varf\u00f6r m\u00e5ste jag d\u00e5 s\u00e5 ofta f\u00e5 det bevisat att det var fel beslut att st\u00e5 d\u00e4r framme? Jag f\u00e5r antingen bevisat f\u00f6r mig att mina sanningar har ett uns av sanning i sig, eller f\u00e5r f\u00f6r m\u00e5nga pilar mot mig, som s\u00e5rar mig. Det \u00e4r s\u00e5 mycket enklare att g\u00f6mma mig sj\u00e4lv. Jag\u00a0vet\u00a0att\u00a0muren\u00a0skyddar\u00a0mig.\u00a0Men\u00a0jag\u00a0vet\u00a0ocks\u00e5\u00a0att\u00a0den\u00a0h\u00e5ller\u00a0m\u00e4nniskor\u00a0p\u00e5\u00a0avst\u00e5nd.\u00a0Och\u00a0n\u00e5gonstans\u00a0d\u00e4r\u00a0bakom\u00a0finns\u00a0fortfarande\u00a0en\u00a0m\u00e4nniska\u00a0som\u00a0l\u00e4ngtar\u00a0efter\u00a0att\u00a0v\u00e5ga\u00a0sl\u00e4ppa\u00a0n\u00e5gon\u00a0n\u00e4ra.<\/p>\n\n\n\n Jag vill bli omtyckt, jag vill bli \u00e4lskad, f\u00f6r den jag verkligen \u00e4r.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"