Dag 11 skulle jag bereda lite plats i hj\u00e4rnan, rensa bort det negativa och l\u00e5ta det positiva ta dess plats. F\u00f6rsta steget var att skriva ner alla de situationer som, med tillh\u00f6rande k\u00e4nslor, som<\/p>\n
Sen skulle jag ta en situation i taget och skriva ett brev till personen i fr\u00e5ga, sen fick jag best\u00e4mma vad jag skulle g\u00f6ra med brevet: om jag skulle skicka det, br\u00e4nna det eller f\u00f6rvara det p\u00e5 en s\u00e4ker plats.<\/p>\n
Detta var en uppgift som jag gjorde p\u00e5 papper, i min ”dagbok” eller vad man nu ska kalla den. Inte l\u00e4tt. De som jag skrev brev till var i alla fall mig sj\u00e4lv, mina f\u00f6r\u00e4ldrar, min exman, min framtida k\u00e4rlek (om jag nu n\u00e5gonsin tr\u00e4ffar en s\u00e5dan igen). Brev som jag v\u00e4ljer att inte skicka utan som jag f\u00f6rvarar utan att n\u00e5gon av mottagarna f\u00e5r l\u00e4sa (f\u00f6rutom brevet till mig dock f\u00f6r det har jag ju l\u00e4st).<\/p>\n
L\u00e4rdomen av denna uppgift var att jag skulle l\u00e4ra mig att f\u00f6rs\u00f6ka s\u00e4ga saker med detsamma i st\u00e4llet f\u00f6r att de ska ligga och gro i mitt huvud.<\/p>\n