I morgon \u00e4r det dags, mitt andra marathon. Hj\u00e4lp. Jag som sedan l\u00e4nge slutat vara nerv\u00f6s inf\u00f6r lopp (jag var exempelvis inte nerv\u00f6s inf\u00f6r NY marathon) har sedan ig\u00e5r kv\u00e4ll g\u00e5tt med fj\u00e4rilar i magen. Jag sov oroligt och hade n\u00e5gon sorts mardr\u00f6m om att jag missade starten. S\u00e5 ja, jag \u00e4r nerv\u00f6s vilket i sig kanske \u00e4r sunt med tanke p\u00e5 att jag i morgon ska springa 41 195 meter. Eller?<\/p>\n
Jag har tagit det lugnt idag. En promenad blev det, jag gick bland annat f\u00f6rbi minneslunden vid en kyrka i n\u00e4rheten. Jag k\u00e4nde att jag beh\u00f6vde ber\u00e4tta f\u00f6r pappa att jag flyttat, igen. Jag undrar vad han skulle t\u00e4nka om det, misst\u00e4nker att han bara hade suckat. Sen funderade jag lite \u00f6ver vad han skulle tycka och t\u00e4nka om min ”hurtighet” som kommit efter att han gick bort, jag menar innan han dog hade jag inte en tanke p\u00e5 att jag skulle g\u00f6ra en Tjejklassiker och nu har jag till och med gjort den stora klassikern. Jag hade visserligen b\u00f6rjat springa tidigare och han brukade s\u00e4ga att vi nu hade tv\u00e5 l\u00f6parstj\u00e4rnor i familjen. Det sa han dock\u00a0bara n\u00e4r han var full. (Och jag kan nog inte h\u00e5lla med om att man kan j\u00e4mf\u00f6ra mig med min kusins f\u00e4stm\u00f6 som t\u00e4vlar p\u00e5 elitniv\u00e5.)<\/p>\n
Det enda som \u00e5terst\u00e5r nu \u00e4r att packa min v\u00e4ska och best\u00e4mma vad f\u00f6r kl\u00e4der jag ska springa i, jag velar n\u00e4mligen p\u00e5 den punkten. Och s\u00e5 t\u00e4nkte jag koppla in min tv, vilket jag medvetet har v\u00e4ntat med. Min plan \u00e4r att bara ligga p\u00e5 soffan p\u00e5 s\u00f6ndag och\u00a0d\u00e5 kan det vara trevligt om teven st\u00e5r p\u00e5 och surrar.<\/p>\n
\u203a\u203a 94\/100 #blogg100<\/small><\/p>\nDela:<\/h3>