{"id":4155,"date":"2016-03-04T23:57:12","date_gmt":"2016-03-04T22:57:12","guid":{"rendered":"http:\/\/hoppfull.nu\/?p=4155"},"modified":"2016-03-04T23:57:12","modified_gmt":"2016-03-04T22:57:12","slug":"race-report-stafettvasan-2016","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/hoppfull.nu\/index.php\/2016\/03\/04\/race-report-stafettvasan-2016\/","title":{"rendered":"Race report: Stafettvasan 2016"},"content":{"rendered":"

Vad ska man s\u00e4ga? Hade jag haft dagens f\u00f6ruts\u00e4ttningar i m\u00e5ndags d\u00e5 hade jag aldrig,\u00a0aldrig<\/strong>, klarat \u00d6ppet sp\u00e5r! Herre min je, vilken gr\u00e4slig dag i sp\u00e5ret! Men vi kom i m\u00e5l, jag kom i m\u00e5l. Jag hade f\u00e5tt f\u00f6rm\u00e5nen att \u00e5ka\u00a0den sista str\u00e4ckan, fr\u00e5n H\u00f6kberg in till m\u00e5l, p\u00e5 19 km. En l\u00e4tt\u00e5kt str\u00e4cka i vanliga fall, men med dagens f\u00f6ruts\u00e4ttningar och dessutom inte \u00e5terh\u00e4mtad (det minsta) fr\u00e5n de nio milen i m\u00e5ndags s\u00e5 var det bara hemskt. Hur som helst, jag kom hem med fem medaljer!<\/p>\n

\"stafettvasan\"<\/a><\/p>\n

Men vi tar det fr\u00e5n b\u00f6rjan. Jag blev h\u00e4mtad vid\u00a0tiotiden i morse och vi for direkt till Evertsberg d\u00e4r m\u00e5nga i v\u00e5rt lag samt ”servicepersoner” m\u00f6ttes upp f\u00f6r lite pepp. N\u00e4r jag drog upp persiennerna i morse var jag dock inte ett dugg pepp p\u00e5 att ge mig ut och \u00e5ka skidor. Temperaturen l\u00e5g runt nollan och det sn\u00f6ade rej\u00e4lt ute, jag ville bara krypa ner i s\u00e4ngen igen.<\/p>\n

Bilen som jag \u00e5kte i fr\u00e5n Evertsberg v\u00e4ntade in v\u00e5r lagmedlem som \u00e5kt den andra str\u00e4ckan, och sen var det bara att s\u00e4tta sig i bilen och stressa upp sig i k\u00f6erna till H\u00f6kberg, det vill s\u00e4ga min startplats. Och stressa fick jag, i backen upp till kontrollen var det flera bilar som k\u00f6rde fast. Eller fast eller fast, de kom helt enkelt inte upp. S\u00e5 m\u00e5nga, och jag en av dem, hoppade ur bilarna och gick upp f\u00f6r en gr\u00e4slig backe i sn\u00f6modd. Och redan h\u00e4r k\u00e4nde jag att det skulle bli en tung dag, min kropp klarade inte av anstr\u00e4ngningen – \u00a0tog helt slut.<\/p>\n

Kommer upp till kontrollen, stressar in p\u00e5 toa (f\u00f6r det var verkligen ett m\u00e5ste) och sen springa till f\u00f6rvarningen f\u00f6r att se om min lagmedlem var f\u00f6rvarnad. Det \u00e4r\u00a0hon, stressa in i f\u00e5llan, stressa in till v\u00e5rt nummer, stressa f\u00f6r att f\u00e5 bort styltorna jag hade under pj\u00e4xorna. Sen stod hon d\u00e4r, jag hade inte f\u00e5tt p\u00e5 mig skidorna \u00e4n och hon hj\u00e4lper\u00a0mig f\u00f6r att f\u00e5 bort all sn\u00f6 under pj\u00e4xorna innan jag kunde \u00e5ka iv\u00e4g.<\/p>\n

Eller stapla iv\u00e4g, kanske jag ska s\u00e4ga. Nu sn\u00f6ar det dasslock fr\u00e5n himlen. Inga sp\u00e5r, tv\u00e5 decimeter nysn\u00f6 som jag sjunker\u00a0ner till anklarna i. Upp f\u00f6r den f\u00f6rsta backen, s\u00e5 klart fick jag styltor under skidorna som jag stampar av s\u00e5 gott det g\u00e5r och f\u00e5r bort tillr\u00e4ckligt mycket f\u00f6r att kunna ge mig ut f\u00f6r nedf\u00f6rsbackarna som kommer kort efter kontrollen. Dessa backar, inga sp\u00e5r s\u00e5 klart och l\u00f6ssn\u00f6 – f\u00f6r mig var det en utmaning att st\u00e5 p\u00e5 benen nedf\u00f6r dessa och jag tror jag ramlar en eller tv\u00e5 g\u00e5nger.<\/p>\n

Jo men sen blev det ju lite sp\u00e5r, inte bra p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt visserligen eftersom de var sladdriga och mjuka, men \u00e4nd\u00e5 sp\u00e5r. D\u00e5 kommer n\u00e4sta pl\u00e5ga, bakhalt. Jag visste fr\u00e5n andra lagmedlemmar och \u00e4ven andra i sp\u00e5ret att det var bakhalt eller styltor att v\u00e4lja p\u00e5. Jag f\u00f6redrog att \u00e4nd\u00e5 ha glid eftersom det g\u00e5r svagt utf\u00f6r under l\u00e5nga str\u00e4ckor s\u00e5 jag v\u00e4ljer att inte l\u00e4gga p\u00e5 mer f\u00e4ste.<\/p>\n

S\u00e5 jag stapplar\u00a0vidare, f\u00f6rs\u00f6kte diagonala men kom mer bak\u00e5t \u00e4n fram\u00e5t k\u00e4nns det som. Stakar s\u00e5 mycket jag orkar, vilket inte var mycket. Ingen ork, d\u00f6d mage och d\u00f6da armar. Tycker \u00e4nd\u00e5 att kilometerskyltarna kom r\u00e4tt snabbt men det k\u00e4nns\u00a0\u00e4nd\u00e5 som jag st\u00e5r still. Eldris passeras – \u00e4ntligen, nu \u00e4r det bara nio kilometer kvar. Nu har det \u00e4ntligen b\u00f6rjat sn\u00f6a mindre och n\u00e4r jag n\u00e4rmar mig Mora har jag i n\u00e5gon kilometer stenh\u00e5rda sp\u00e5r. Hur gick det till och var kom de ifr\u00e5n? Har ju visserligen bakhalt fortfarande men skidorna far inte hit och dit l\u00e4ngre, de h\u00e5ller sig d\u00e4r de ska.<\/p>\n

En kilometer kvar,\u00a0snart i m\u00e5l. Uppf\u00f6r backen vid Zorng\u00e5rden, in p\u00e5 Vasagatan, nu var sp\u00e5ren borta igen. Sladder, skidor hit och dit, ska detta aldrig ta slut. Och s\u00e5, sp\u00e5r igen, f\u00f6rs\u00f6ka f\u00e5 lite fart under skidorna s\u00e5 jag inte st\u00e5r still p\u00e5 upploppet. Mitt lag st\u00e5r precis innan m\u00e5lportalen och tjoar och vinkar, n\u00e5gra meter till och jag \u00e4r i m\u00e5l. \u00c4ntligen.<\/p>\n

Fy fan.<\/p>\n

Dessa 19 kilometer, som i vanliga fall brukar vara underbara, var rent ut sagt f\u00f6rj\u00e4vliga. Idag tog de 2 timmar och 37 minuter, nio minuter\u00a0snabbare \u00e4n i m\u00e5ndags. Det trodde jag inte. Jag var tr\u00f6ttare idag n\u00e4r jag kom i m\u00e5l \u00e4n n\u00e4r jag hade \u00e5kt i 12 timmar och 43 minuter. (Kanske f\u00f6r att jag inte \u00e5terh\u00e4mtat mig visserligen, men \u00e5nd\u00e5. Tydligen var de fler som hade sagt att dagens 19 km var tuffare \u00e4n m\u00e5ndagens 90 km.)<\/p>\n

Well, well, I did it. N\u00e4sta g\u00e5ng n\u00e4r jag \u00e5ker Stafettvasan ska jag inte ha grundat med ett \u00d6ppet sp\u00e5r, det \u00e4r en sak som \u00e4r s\u00e4ker.<\/p>\n

\u203a\u203a 4\/100 #blogg100<\/small><\/p>\n

Dela:<\/h3>