{"id":4005,"date":"2015-06-08T22:46:47","date_gmt":"2015-06-08T20:46:47","guid":{"rendered":"http:\/\/hoppfull.nu\/?p=4005"},"modified":"2015-06-08T22:48:10","modified_gmt":"2015-06-08T20:48:10","slug":"race-report-tjejvattern-2015","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/hoppfull.nu\/index.php\/2015\/06\/08\/race-report-tjejvattern-2015\/","title":{"rendered":"Race report: Tjejv\u00e4ttern 2015"},"content":{"rendered":"

\"bilen\"<\/a><\/p>\n

Jag och\u00a0g\u00e5 upp tidigt h\u00f6r inte ihop s\u00e5 n\u00e4r klockan ringde 4:45 s\u00e5 var jag inte direkt pigg. Jag hade f\u00f6rberett allt kv\u00e4llen innan, v\u00e4skan var packad och kl\u00e4der framlagda, s\u00e5 jag beh\u00f6vde inte l\u00e4gga ner s\u00e5 mycket tankeverksamhet f\u00f6r att bli klar. Och tur var det f\u00f6r jag hade sovit d\u00e5ligt och gick n\u00e4stan i s\u00f6mnen. Cyklarna satt redan i cykelst\u00e4llet och sj\u00e4lvklart skulle v\u00e5ra tv\u00e5 P\u00e4rlor f\u00f6revigas.<\/p>\n

Bilresan gick bra men vi hade lite kr\u00e5ngel med GPS:en i bilen som la av efter vi hade stannat vid en mack f\u00f6r toabes\u00f6k, s\u00e5 Waze<\/a> fick ta \u00f6ver. Vi kom fram till Motala men hittade inte den parkering vi hade t\u00e4nkt oss, s\u00e5 vi st\u00e4llde oss vid en skola d\u00e4r fler andra hade st\u00e4llt sig. Cyklade ner till hamnen och h\u00e4mtade v\u00e5ra nummerlappar och st\u00e4llde oss sen i toalettk\u00f6.\u00a0Och sen blev det v\u00e4ntan tills det var dags f\u00f6r v\u00e5r startgrupp, vi var inte ensamma om att v\u00e4nta…<\/p>\n

\"cyklar\"<\/a><\/p>\n

P\u00e5 v\u00e4gen till Motala hade det regnat av och till, medan vi v\u00e4ntade p\u00e5 att starta s\u00e5 f\u00f6ll enstaka regndroppar och s\u00e5 bl\u00e5ste en hel del. Starten gick och vi h\u00f6ll ganska bra fart men saktade ner eftersom syrran blev tr\u00f6tt i benen, hon sprang ju Stockholm marathon f\u00f6rra helgen. Vi h\u00f6ll ihop till f\u00f6rsta dep\u00e5n d\u00e4r vi stannade och \u00e5t bullar, banan och drack sportdryck. Efter dep\u00e5n kommer Omberg och det g\u00e5r uppf\u00f6r, uppf\u00f6r och uppf\u00f6r, innan det kommer en l\u00e5ng nedf\u00f6rsl\u00f6pa. Vi gick lite uppf\u00f6r men cyklade det mesta. H\u00e4r \u00e4r det lite tr\u00e5ngt s\u00e5 vi kom ifr\u00e5n varandra, syrran sj\u00e4lvklart f\u00f6rst men hon v\u00e4ntade in mig i dep\u00e5 nummer tv\u00e5.<\/p>\n

Tyckte det k\u00e4ndes bra att cykla men visst k\u00e4nde jag av att jag cyklat alldeles f\u00f6r lite innan loppet, hade ju bara varit ute p\u00e5 tv\u00e5 rundor. Ungef\u00e4r halvv\u00e4gs av loppet s\u00e5 fick jag kramp i ett l\u00e5r n\u00e4r jag vid ett tillf\u00e4lle stod upp och trampade. Var tvungen att hoppa av cykeln f\u00f6r att g\u00e5 f\u00f6r att f\u00e5 bort krampen, det var inte sk\u00f6nt. Kunde cykla vidare n\u00e4r krampen gav med sig. Och vid den andra dep\u00e5n tvingade syrran mig d\u00e4rf\u00f6r att \u00e4ta saltgurka. \u00c4r det n\u00e5got jag verkligen inte tycker om s\u00e5 \u00e4r det saltgurka, f\u00e5r kv\u00e4ljningar av att bara t\u00e4nka p\u00e5 det! Usch och fy, men jag fick ner en liten bit.<\/p>\n

Vi cyklade tillsammans ett kort tag efter dep\u00e5 nummer tv\u00e5 men sen stack syrran f\u00f6re, \u00e5ter igen – hon sprang ett marathon f\u00f6rra l\u00f6rdagen! \u00c4ven denna g\u00e5ng v\u00e4ntade hon in mig vid n\u00e4sta dep\u00e5, den sista,\u00a0men hon beh\u00f6vde inte v\u00e4nta s\u00e5 l\u00e4nge…tror jag. Hade lite kramp i l\u00e5ren, ja b\u00e5da denna g\u00e5ng, precis n\u00e4r jag kom till dep\u00e5n men inte s\u00e5 jobbigt som det sedan blev under den sista biten in mot m\u00e5l.<\/p>\n

Fr\u00e5n f\u00f6rra \u00e5ret minns jag de tv\u00e5 sista milen som tunga, det var d\u00e5 motvinden kom efter att det varit vindstilla hela loppet. I \u00e5r var det ocks\u00e5 motvind! Efter n\u00e5gra kilometer ville inte l\u00e5ren\u00a0samarbeta l\u00e4ngre, de krampade s\u00e5 fort jag la i mer lite kraft i trampandet…vilket man s\u00e5 klart g\u00f6r n\u00e4r det blir lite tyngre. T\u00e4nkte v\u00e4xla ner p\u00e5 den lilla klingan f\u00f6r att komma \u00e5t de l\u00e4gsta v\u00e4xlarna men d\u00e5 var min v\u00e4nster hand bortdomnad och jag fick den inte alls att g\u00f6ra som jag ville. Jag fick hoppa av och g\u00e5 flera g\u00e5nger, n\u00e5got som inte \u00e4r s\u00e5 l\u00e4tt n\u00e4r b\u00e5da l\u00e5ren krampar. Visste inte om benet jag satte ner i marken skulle b\u00e4ra och \u00e4ven att f\u00e5 \u00f6ver det andra benet \u00f6ver cykeln var en utmaning. Det. Var. Hemskt.<\/p>\n

\"hejhej\"S\u00e5 nu gick det l\u00e5ngsamt fram\u00e5t. Blev s\u00e5 glad n\u00e4r det var nedf\u00f6rsbackar, kommer n\u00e5gra l\u00e5nga n\u00e4r man kommer in (innan?) i Motala. Rullade l\u00e5ngt och snabbt, tack och lov f\u00f6r bra cykel! Sista tv\u00e5 kilometrarna var l\u00e5ren hemska, krampen kom och gick hela tiden, jag f\u00f6rs\u00f6kte trampa i genom den. Nu var det s\u00e5 klart hemsk motvind och jag ville bara gr\u00e5ta. F\u00f6rs\u00f6kte mota bort tankarna och tog i lite s\u00e5 jag kom ifatt en tjej som jag cyklat om flera g\u00e5nger. Hon hade sen cyklat om mig flera g\u00e5nger n\u00e4r jag gick. Vi pratade och det var bara det som fick mig fr\u00e5n att inte b\u00f6rja storgr\u00e5ta. V\u00e4l i m\u00e5l s\u00e5 var jag n\u00e4ra att b\u00f6rja gr\u00e5ta igen s\u00e5 syrran fr\u00e5gade hur det var, ”mina l\u00e5r g\u00f6r ont” var allt jag fick fram. Jag ler p\u00e5 kortet hon tog,\u00a0fake it ’til you make it f\u00f6r det var ren och sk\u00e4r pl\u00e5ga att g\u00e5 just d\u00e5.<\/p>\n

V\u00e4dret under loppet varierade: motvind, medvind, sidvind, regnskurar, duggregn, str\u00e5lande sol och sommarv\u00e4rme. Hade g\u00e4rna sluppit regnet och vinden men p\u00e5 det stora hela var de yttre omst\u00e4ndigheterna helt ok.<\/p>\n

Och kroppen. Jag har aldrig f\u00e5tt kramp n\u00e4r jag cyklat f\u00f6rut och jag hoppas slippa det i framtiden! Jag har heller aldrig varit med om att handen domnat bort, det tog l\u00e5ng tid innan den ville g\u00f6ra som jag ville igen. Det var sv\u00e5rt att f\u00e5 i mig maten efter loppet, kunde inte sk\u00e4ra min kycklingfil\u00e9 – ett under att jag fick i mig n\u00e5gon mat alls. Knyta skor var ocks\u00e5 en utmaning. Jag hade verkligen cyklat f\u00f6r lite innan loppet och \u00e4r det n\u00e5got det h\u00e4r loppet har visat mig \u00e4r det att nu blir det stenh\u00e5rd inriktning p\u00e5 cykling inf\u00f6r n\u00e4sta sommar. Jo, jag ska \u00e5ka skidor ocks\u00e5, men cyklingen m\u00e5ste vara en del under hela \u00e5ret. F\u00f6r n\u00e4sta sommar SKA jag cykla V\u00e4tternrundan, s\u00e5 \u00e4r det bara, och jag SKA komma i m\u00e5l. Lite revansch vill jag ha i sommar s\u00e5 det blir Tjejgirot<\/a> tillsammans med syrran senare i sommar.<\/p>\n

Mitt m\u00e5l var ju att f\u00f6rb\u00e4ttra tiden fr\u00e5n f\u00f6rra sommaren, s\u00e5 blev det inte p\u00e5 grund av de tv\u00e5 sista milen. Till den f\u00f6rsta kontrollen kom jag p\u00e5 exakt samma tid som f\u00f6rra \u00e5ret, vid den andra var jag en minut f\u00f6re. Och i m\u00e5l var jag 11 minuter efter. Eftersom syrran, som hade samma tid som mig vid de tv\u00e5 f\u00f6rsta kontroller, slog min tid fr\u00e5n f\u00f6rra \u00e5ret med 13 minuter s\u00e5 vet jag att jag hade klarat det om inte l\u00e5ren br\u00e5kat s\u00e5 mycket den sista biten.<\/p>\n

Ja ja, men jag kom i m\u00e5l och det fanns aldrig p\u00e5 kartan att jag skulle bryta. Visst, tankarna fanns d\u00e4r till och fr\u00e5n men med s\u00e5 lite kvar av loppet\u00a0s\u00e5 skulle jag\u00a0helt enkelt i m\u00e5l! Envis, pannben, kalla det vad du vill men nu \u00e4r del tv\u00e5 av min bonustjejklassiker avklarad.<\/p>\n

\"IMG_8049\"<\/a><\/p>\n

Och med detta inl\u00e4gg har jag \u00e4ven ”g\u00e5tt i m\u00e5l” i #blogg100 f\u00f6r tredje g\u00e5ngen! Nu f\u00e5r vi hoppas att jag inte hamnar i en bloggsvacka som jag har gjort efter de tv\u00e5 andra omg\u00e5ngarna.<\/p>\n

\u203a\u203a 100\/100 #blogg100<\/small><\/p>\n

Dela:<\/h3>